Orsakssamband mellan överflödigt kroppsfett och hjärtkärlsjukdom
Med metoden Mendelsk randomisering har forskare vid Karolinska Institutet visat att det finns ett orsakssamband mellan högt BMI och flera hjärtkärlsjukdomar, särskilt om mängden kroppsfett är hög. Högst riskökning observerades för så kallad aortaklafförträngning. Studien publiceras i tidskriften European Heart Journal.
Mendelsk randomisering är ett sätt att visa om enskilda riskfaktorer faktiskt orsakar en sjukdom eller bara förekommer i samband med den. I denna metod används genetiska varianter som har ett redan känt samband med potentiella riskfaktorer, som indirekta indikatorer för dessa riskfaktorer. Om en gen som påverkar en riskfaktor också ökar risken för sjukdomen talar detta för att riskfaktorn verkligen påverkar sjukdomen.
Forskarna undersökte 96 genetiska varianter kopplade till BMI (kroppsmasseindex) och mängden kroppsfett för att bedöma deras inverkan på 14 hjärtkärlsjukdomar hos 367 703 deltagare av vit brittisk härkomst i UK Biobank.
Personer med genetiska varianter som ger anlag för högre BMI löpte högre risk för aortaklafförträngning, hjärtsvikt, ventrombos, högt blodtryck, perifer artärsjukdom, kransartärsjukdom, förmaksflimmer och lungemboli. Riskökningen sträckte sig från 6 procent för lungemboli till 13 procent för aortaklafförträngning för varje ökning av BMI med 1 kg/m2.
Risken för hjärtkärlsjukdomar ökade framförallt med de genetiska varianter som ger anlag för ökad mängd kroppsfett. Igen noterades den största riskhöjningen för aortaklafförträngning, ett tillstånd som innebär att den klaff som kontrollerar blodflödet från hjärtat till stora kroppspulsådern, aorta, blir trängre och inte kan öppna sig helt. Enligt forskarnas beräkningar var riskökningen för aortaklafförträngning 46 procent för varje ökning av mängden kroppsfett med 1 kg/m2.
– Orsakssambandet mellan BMI och mängden kroppsfett och flera hjärtkärlsjukdomar, särskilt aortaklafförträngning, har inte varit känt tidigare, säger Susanna Larsson, docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och universitetslektor vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
Även om personer med dessa genetiska varianter har anlag för att lättare gå upp i vikt, betonar forskarna att det är kost, fysisk aktivitet och rökning som har störst betydelse för kroppsvikten och risken att utveckla hjärtkärlsjukdom.
– Sund kost är hörnstenen för att förebygga hjärtkärlsjukdom, och hur mycket vi äter bör begränsas till den energimängd som behövs för att hålla en sund kroppsvikt, vilket motsvarar ett BMI på 20–25 kg/m2. Personer som har anlag för högre BMI kan behöva anstränga sig mer för att hålla vikten, säger Susanna Larsson.
Studiens styrkor är dels att den omfattar ett stort antal personer, dels att alla var av europeisk härkomst, vilket minskar risken för ett missvisande resultat på grund av olika befolkningar. Möjliga svagheter är att vissa genetiska varianter kan vara knutna till mer än en utmärkande egenskap, att det bara förekom ett fåtal fall av vissa sjukdomar och att det saknades information om hur allvarlig förträngningen var på aortaklaffen.
Forskningen genomfördes med stöd från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Vetenskapsrådet, den brittiska stiftelsen Wellcome Trust och den brittiska akademin The Royal Society.
Denna nyhetsartikel är baserad på ett pressmeddelande från European Society of Cardiology.