Biomarkör kan avslöja okontrollerad astma
Cytokiner är en typ av proteiner med betydelse för signalering mellan celler i kroppens immunförsvar, till exempel vid infektion eller skada. En ny studie som publiceras i tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology pekar nu på att cytokinen interleukin(IL)-26 skulle kunna användas som biologisk markör för okontrollerad astma hos både vuxna och barn – och även kanske vara ett framtida mål för nya astmaläkemedel. Bakom resultaten står forskare vid Karolinska institutet och Lunds universitet.
Globalt är flera hundra miljoner personer drabbade av astma och i flera länder är dödligheten betydande. Trots pågående utveckling av befintliga och nya behandlingsprinciper finns det idag patienter som utvecklar så svår astma att de inte blir riktigt hjälpta av de läkemedel de får, så kallad okontrollerad astma. Forskare världen över fortsätter därför att studera de bakomliggande sjukdomsmekanismerna.
I den nu publicerade studien har professor Anders Lindéns forskargrupp vid Karolinska institutet, i samarbete med professor Leif Bjermers forskargrupp vid Lunds universitet, undersökt förekomsten av cytokinen interleukin(IL)-26 hos vuxna patienter med astma. Arbetet är en fortsättning på tidigare studier av IL-26, där Anders Lindéns forskargrupp bland annat kunnat visa på högre nivåer av IL-26 lokalt i luftvägarna hos vissa barn med okontrollerad astma
De aktuella resultaten visar att det ser ut på ett liknande sätt hos vuxna som hos barn, det vill säga en i genomsnitt påtagligt förhöjd nivå av IL-26 lokalt i luftvägar i gruppen okontrollerad i jämförelse med gruppen kontrollerad astma. Fyndet är tydligt trots att båda patientgrupperna behandlas med antiinflammatoriska och luftrörsvidgande läkemedel enligt de senaste internationella riktlinjerna.
– Samtidigt visar vi att alla patienter med astma, oavsett sjukdomsgrad, i genomsnitt har en lägre lokal nivå av IL-26 än friska kontroller. Det senare fyndet finner vi intressant eftersom vi i en tidigare studie kunnat visa att IL-26 bidrar till mobilisering av viktiga antibakteriella celler, så kallade neutrofiler, vid en infektion. Det är sedan länge är känt att alla patienter med astma har en ökad känslighet för bakteriella infektioner, säger Anders Lindén.
Inom patientgruppen med okontrollerad astma kunde forskarna också notera att de patienter som har allra sämst sjukdomskontroll utmärktes av en låg lokal nivå av IL-26, något som forskarna menar kan tala för att IL-26 har en skyddande effekt och att just dessa patienter saknar förmåga att reagera med adekvat produktion av IL-26. I hela gruppen av patienter med astma konstaterade forskarna en negativ korrelation mellan lokal nivå av IL-26 och lungfunktion respektive förekomst av andra inflammatoriska celler än neutrofiler.
– Dessa fynd skulle i ljuset av befintlig experimentell litteratur kunna tolkas som att lokalt IL-26 normalt sett ökar som en konsekvens av svår astma och de facto har en skyddande effekt mot inflammation. Den generellt sett lägre nivån jämfört friska skulle i så fall kunna bero på den långvariga kortisonbehandling som flertalet patienter med astma normalt erhåller. Sammantaget är våra nya forskningsresultat förenliga med att IL-26 kan vara en användbar biomarkör för okontrollerad astma hos vuxna likväl som hos barn, något som skulle vara till nytta för framtida sjukvård, säger Anders Lindén, som även arbetar som överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
Om IL-26 kan vara ett användbart mål för ny läkemedelsbehandling återstår enligt Anders Lindén att undersöka. Forskningen har finansierats av Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Svensk lungmedicinsk förening, Astma- och allergiförbundet, Crafoordska stiftelsen, Alfred Österlunds stiftelse, Karolinska institutet samt medicinska fakulteten vid Lunds universitet.