Cannabisliknande ämnen i kroppen hjälp vid PTSD-behandling
Detta enligt en experimentell studie från Linköpings universitet som gjorts på friska frivilliga personer. Fyndet väcker hopp om att det är möjligt att utveckla en ny behandling av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Studien publiceras i tidskriften Biological Psychiatry.
– Vi har använt en medicin som blockerar nedbrytningen av kroppens egna cannabisliknande ämnen, eller endocannabinoider. Vår studie visar att denna kategori av läkemedel, kallade FAAH-hämmare, kan möjliggöra ett nytt sätt att behandla PTSD och kanske också andra stressrelaterade psykiatriska tillstånd. Nästa viktiga steg blir att undersöka om den här typen av medicin fungerar för patienter, särskilt de med PTSD, kommenterar Leah Mayo, postdoktor och ledare för studien, som utförts i professor Markus Heiligs forskargrupp vid Centrum för social och affektiv neurovetenskap vid Linköpings universitet.
Posttraumatiskt stressyndrom uppstår hos vissa personer som upplevt livshotande händelser. Den som är drabbad av PTSD undviker sådant som påminner om traumat, även när faran sedan länge är över. Med tiden blir dessa patienter spända, tillbakadragna och har sömnsvårigheter. Tillståndet är särskilt vanligt bland kvinnor, och då ofta till följd av fysiskt eller sexuellt våld. PTSD har stor negativ påverkan på livet och är svårt att behandla, skriver Linköpings universitet i ett pressmeddelande.
Den bästa behandlingen i dag är exponeringsterapi. Detta är en behandling där patienten vid upprepade tillfällen exponeras för de traumatiska minnena med hjälp av en terapeut. Detta hjälper patienterna att till slut lära om, så att minnena inte längre förknippas med akut fara. Exponeringsterapi är användbar i vården, men effekterna är begränsade. Många patienter blir inte bättre av behandlingen, och hos dem som blir hjälpta återkommer rädslorna ofta med tiden. Forskarna bakom den aktuella studien ville ta reda på om inlärningen att signaler som påminner om traumat inte längre är farliga, den princip som exponeringsterapi bygger på, kan förstärkas med läkemedel.
Den aktuella studien var en experimentell studie på friska försökspersoner. Den var randomiserad, placebokontrollerad och dubbelblind, vilket innebär att varken deltagarna eller forskarna visste vilka som fått aktivt läkemedel (16 personer) respektive placebo (29 personer). Efter tio dagars behandling genomgick deltagarna flera psykologiska och fysiologiska tester. I ett av testerna lärde sig deltagarna att associera ett mycket obehagligt ljud, när naglar dras mot en skrivtavla, med en specifik visuell signal –bilden av en röd eller blå lampa. När deltagarna lärt sig att reagera med rädsla på bilden av lampan, fick de upprepade gånger se samma bild, men denna gång utan det obehagliga ljudet. På så sätt kunde de lära om, så att de inte längre reagerade på lampan med obehag. Nästa dag mätte forskarna hur väl deltagarna mindes att lampan inte längre signalerade ett hot. Denna process, att träna bort en inlärd rädsla, är vad exponeringsbehandling vid PTSD bygger på.
– Vi ser att deltagarna som fick FAAH-hämmare hade mycket lättare för att minnas att den inlärda rädslan tränats bort. Det är mycket spännande, säger Leah Mayo.
– Många lovande behandlingar som kommer ur grundforskning om psykiatriska sjukdomstillstånd har misslyckats när de prövats på människor. Det har lett till besvikelse inom fältet. Det här är den första mekanismen på länge där lovande resultat från djurstudier verkar hålla måttet när de testat i människa. Nästa steg är förstås att se om behandlingen fungerar hos personer med PTSD, säger professor Markus Heilig.