Direkt efter födseln börjar de första bakterierna kolonisera ett nyfött barn. Dessa bakterier kommer från omgivningen, bland annat från modern, och ger upphov till kroppens normalflora, mikrobiotan.

Barn som föds vaginalt kommer först i kontakt med mammans vaginala flora men så är naturligtvis inte fallet vid förlossningar med kejsarsnitt. I en ny studie som utförts i Storbritannien kan forskarna nu demonstrera att barn som föds med kejsarsnitt får en normalflora med en större andel mikroorganismer från sjukhusmiljön, bland annat antibiotikaresistenta bakterier.

I studien samlades 1 679 avföringsprover in vid två tillfällen (under den första levnadsmånaden och vid nio månaders ålder), från 596 bebisar från fullgångna graviditeter, samt från 175 mödrar. Alla barn hade fötts i Storbritannien, 282 med kejsarsnitt och 314 vaginalt.

Genom en analys av genomet hos fler än 800 bakteriestammar från proverna kunde forskarna visa att förlossningsmetoden har en stark effekt på barnets kolonisering med bakterier. Bland annat kunde de se att överföringen av Bacteroides-bakterier från modern till barnet blev mindre vid ett kejsarsnitt – 99,6 procent av dessa barn hade inga eller låga nivåer av bakteriestammen – för att istället ge plats åt bakteriestammar från sjukhusmiljön såsom Enterococcus, Enterobacter och Klebsiella. De är opportunister, vilket innebär att de kan orsaka sjukdom under ”rätt” omständigheter, exempelvis om immunförsvaret blir nedsatt.

En liknande effekt kunde man även se hos vaginalt födda barn om modern behandlades med antibiotika eller om barnet inte ammades under sin första levnadsmånad.

Den genetiska analysen visade även att de barn som fötts med kejsarsnitt hade en flora med en högre andel antibiotikaresistenta bakterier samt fler virulensfaktorer än barn som fötts vaginalt.

Forskning om normalfloran är viktig då denna påverkar människokroppen på många avgörande sätt. Bland annat spelar den en viktig roll i utvecklingen av immunförsvaret och dess sammansättning har visat sig ha en påverkan på en rad olika sjukdomstillstånd, såsom typ 2-diabetes, cancer, demens och autismspektrumsyndrom.

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature.