”Det måste få bli fel ibland”
Hur viktig är Life Science-industrin för Sverige?
– Life Science är verkligen en av våra starka sektorer i Sverige. Vi är väldigt framgångsrika inom den här sektorn. Det är bara att titta på senaste årens exportsiffror, bara senaste halvåret gick läkemedelsexporten upp 25-30 procent. Det här är stort och det är viktigt, inte minst för alla de utmaningar vi ser. Vi går emot en revolutionerande era som har gjorts möjlig av en stark forskning, vetenskapliga framsteg och nu digitaliseringen. Vi har starka företag och starka ekosystem inom det här området. Här satsar vi stort och har gjort det under flera år. Vi har stora forsknings- och utvecklingsprogram, våra universitet och högskolor arbetar med detta, och vi har bra samarbete med näringslivet och regioner för att få in den kliniska delen.
Men det finns också utmaningar, exempelvis med vår regionstruktur och olika bestämmelser. Det offentliga behöver också vara en del för att få fram nya lösningar och innovationer och där behöver vi jobba för att få samman olika ”stake-holders”. Funktions- och innovationsupphandlingar kan vara en del att få fram nya lösningar, då pris kan motverka viljan till innovation. Det finns alla möjligheter, men det krävs att vi hjälps åt för att fortsätta utvecklingen framåt.
Vad krävs för att den ska kunna växa?
– Jag ser att den växer kraftigt. Det går väldigt bra, men det är också en hård konkurrens internationellt. Vi behöver även jobba på att få hit utländska aktörer som kan vara en del av våra ekosystem. Men se bara på vad som händer när man får ihop stora och små företag. När start-ups korsbefruktas med stora, etablerade företagen, så som GE Healthcares satsning på Testa Center och Astra Zenecas satsning på BioVentureHub. Där ser man en enorm skillnad de senaste åren. Det är åt båda hållen, med en snabbare utvecklingstakt, mer innovativt och där startup får tillgång till infrastruktur, men också hela den del som det innebär att industrialisera någonting. Att få ihop det här – det är viktigt. Att minska stegen från forskningen till nyttiggörande. Att testa saker i verkligen. Med våra patientregister, biobanker är Sverige rena guldgruvan.
Hur kommer regeringen jobba för att ge förutsättningar för att hjälpa innovativa, men ofta små, medelstora företag, att nå en global marknad?
– Det är en otroligt spännande tid där jag ser stora möjligheter till utveckling, men där det också finns många beslutsstrukturer i form av regioner och det gör att det är viktigt att man gör det tillsammans och tittar på gemensamma lösningar och gemensamma vägar framåt. Regeringen kan få ihop folk i nya innovation-partnerskapsprogram, samarbetsprogrammet inom Life Science, och att vi samlar olika aktörer och stakar ut en riktning. Men det krävs också andra typer av samarbeten. Nu börjar också arbetet med en ny forskningspropostion.
Det finns idag en bra upparbetad bas och ett bra samarbete mellan olika aktörer tack vare samverkansprogrammet. Vi måste bygga vidare på det. Den handlar om resurser, arbetsmetoder och att kunna poola privata och offentliga investeringar. Det finns många goda exempel. Får vi ihop alla aktörer kommer vi längre.
Vad är Sverige styrka?
– Låga hierarkiska strukturer, vi lyssnar på varandra och att vi gör saker tillsammans är en svensk USP. Det är viktigt att vi har ett pågående samtal, att se vilka möjligheter som finns och hitta gemensamma vägar framåt. Inte bara i Sverige, utan till de globala utmaningarna.
Det finns ett stort behov av kapital. Hur kan vi vara konkurrenskraftiga?
– Kapital har alltid varit ett problem. Start-ups har letat pengar i alla tider och jag tror att det är lättare att hitta pengar idag, särskilt för svenska bolag. Den svenska ”start-up scenen” är efterfrågad internationellt. Vi har idag en helt annan tillgång till riskkapital, både i Sverige och internationellt. Även de nya typerna av att start-ups har samarbeten med GE Healthcare och AstraZeneca har betydelse i detta. Här är det viktigt att hitta sätt att jobba med detta. För att kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga måste vi leda förändring. Men det är vi bra på här i Sverige. Här finns en ”spirit of change”.
Största hotet?
– Vi står inför stora globala utmaningar; en åldrande befolkning, livsstilssjukdomar, pandemier, klimatet etc. Vi ser en utveckling i andra länder som går i rasande fart, inte minst i Kina, där det går snabbt framåt. Där tror jag att vi har varit för dåliga på att ha koll på utan bara tittat mot väst. Vi kan inte möta klimathotet utan att ha med Kina. Kina är extremt viktigt idag! Och folk måste lära sig mer om Kina – det är jätteviktigt! Den här världen kräver att vi samarbetar.
Vi måste också titta på det här över olika sektorer och inte titta på det här i gamla branschperspektiv, då kommer vi inte möta de nya utmaningarna. VI har lagt om innovationspolitiken att bli mycket mer utmaningsdrivet för att också få ihop olika perspektiv och olika kompetenser. Det krävs idag för att få ihop de olika delar.
Vad är viktigt nu? Vad är vägen framåt?
– Jag hoppas att folk ser möjligheter. Folk måste våga testa. Det måste få bli fel ibland. Det är viktiga delar i att skapa ett innovativt- och ett föränderligt samhälle. Vi behöver testa saker i verkligheten. Hitta vägarna framåt. Hantera etiska aspekter. Integritet. Se till att vi alla känner att detta gör vi tillsammans för att det ska bli bättre. Vi måste bli snällare mot varandra. Hur hittar vi möjligheterna? Det kommer ta tid. Det kommer att kosta pengar. Men svenskar är villiga att testa nytt. Men man måste få folk med sig och där spelar även branschorganisationer en viktig roll. Vi vill ha innovation och då måste vi hitta vägar att göra det på.
Vilken fråga skulle du vilja placera högst på dagordningen?
– Det är en extremt turbulent handelsbrytningstid, med Brexit och det som händer i USA och Kina. Och det här påverkar ju alla i allra högsta grad. Det är problematiskt, jobbigt och kostsamt för företagen. Inte minst för Life Science-industrin när vi talar om Brexit framförallt. Man ser också stora problem när det gäller läkemedelstillförsel. Brexit blir värst för de som inte har förberett sig. De flesta, stora företagen är förberedda, men inte alla små. Problemet med att det är en sån utdragen process är att folk tröttnar och slutar bry sig och tar smällen när den kommer. Det kommer fortsatt vara stort, annars är det den geopolitiska situationen. Handelskriget mellan USA och Kina som riskerar att få stora konsekvenser. Jag är jättebekymrad över vad det här betyder för globala värdekedjor. Det är inte bara tullar. Det kan man som företag hantera, men när kartan ritas om hela tiden och när andra typer av instrument, som inte är tullar, används blir det svårt att hantera sina värdekedjor. Det blir dyrt, det blir kostsamt och det skapar risk som gör att man skjuter på investeringar, minskar tillväxt och jobb. Vi i Sverige vill också vara en del av den globala värdekedjan och kunna arbeta med den. Det är också viktigt för att kunna arbeta globalt med hållbarhet.