Jonas Nørskov Søndergaard jobbar med The Fair Journal vid sidan om en pågående postdok vid Karolinska Institutet och Scilifelab. Foto: Jonas N. Søndergaard

Av Erika Lindbom Sierakowiak den 26 september 2019 11:13

Tanken med the Fair Journal är att vetenskapliga artiklar ska publiceras i tidskriften tillsammans med en populärvetenskaplig sammanfattning för lekmän samt en animerad kortfilm som förklarar forskningen för barn. Förhoppningen är dessutom att kortfilmerna ska kunna dra in pengar till både tidskriften och forskarna, främst genom intäkter från webbannonsering.

Hemsidan till the Fair Journal ligger uppe sedan maj månad men hittills har inga artiklar kommit in.

– Många forskare tycker att det låter som en bra idé men de är rädda för att prova något nytt. Man vill självklart publicera sin forskning i en tidskrift med hög impact factor, säger Jonas N. Søndergaard som ligger bakom idén till the Fair Journal.

För att finansiera uppstarten samt sprida information om tidskriften startade han upp en Kickstarter-kampanj i början av september. Där är målet att dra in 50 000 kronor innan söndagen 20 oktober. I skrivande stund har kampanjen dragit in 16 767 kronor, och därmed nått 33 procent av målsumman. Om målet inte nås får projektet inga pengar Kickstarter och pengarna går då tillbaka till donatorerna.

– När jag berättar för folk om idén så tycker de att det låter spännande men att få dem att betala är svårt. Även om vi inte når målet så har kampanjen i alla fall lett till att fler känner till tidskriften.

Syftet med finansieringen är främst att betala för de animerade filmerna, som Jonas Søndergaard hittills har betalat för ur egen ficka.

– Jag skriver manus som sedan skickas in till ett frilansföretag som i sin tur gör själva filmen i samarbete med mig. Jag betalar cirka 3 000 kronor per film. Jag vill nu sätta ihop fler filmer för att väcka ett större intresse.

Varifrån kommer idén till the Fair Journal?

– Det började med att jag själv var missnöjd med hur publiceringen av vetenskapliga artiklar fungerar. Jag har skickat in flera artiklar för publicering i olika tidskrifter och det slog mig att kostnaderna bara ökar. Jag började fundera på om man inte kunde använda sig av ett system som Youtube, där upphovspersonerna – i det här fallet forskarna – får betalt ju fler läsare som är intresserade av studierna.

– Vissa vetenskapliga tidskrifter publicerar siffror om hur många som läst vardera artikel och de mest populära har som mest runt 190 000 läsare. Det fick mig att inse att man måste nå fler läsare än endast andra forskare om man vill nå upp till det läsarantal som krävs för att få in tillräckligt med pengar genom exempelvis Google-annonser. Därifrån kom idén till de små animerade filmerna. Tanken var att de skulle användas av barn men hittills är det främst vuxna som tittat på dem.

Hur har intresset sett ut hittills?

– Jag har inte presenterat idén för några företag än men däremot har jag talat med många akademiska forskare. De flesta tycker om idén men de är rädda för att skicka in sina egna artiklar hit. De vill ha etablerade tidskrifter med hög impact factor.

– Jag har dessutom talat med lärare om idén bakom kortfilmerna och de har visat ett intresse för att använda dem i sin undervisning. På så sätt får eleverna tillgång till den senaste forskningen.

Hur ska du få forskare att våga ta steget att publicera artiklar i the Fair Journal?

– Jag förstår att många är försiktiga med att skicka in sina artiklar men jag ser ingen risk i att de skickar in populärvetenskapliga sammanfattningar av redan publicerad forskning till oss. Om sammanfattningarna och filmerna blir populära och dessutom drar in lite pengar kommer nog intresset bli större och de första fullständiga artiklarna komma in. Först då kan vi synas på verktyg som Pubmed och Web of Science.

Vilka forskningsfält fokuserar ni på?

– Jag har valt att inte begränsa det än utan vill se var det största intresset finns. Hittills har jag gjort fem filmer med olika fokus – superkonduktivitet, korallblekning, utbildning, datavetenskap och cancerimmunologi – för att visa vår bredd. Jag valde artiklar som blivit citerade mycket.

Målet är ju dessutom att forskarna ska få betalt för sina artiklar. Var ska pengarna komma ifrån?

– Tanken är som sagt ett Youtube-upplägg där man får betalt om artikeln blivit läst ett visst antal gånger. Pengarna kommer då in via Google-annonser. Jag har dessutom lagt upp alla videor som jag hittills har gjort på ett nytt socialt medium som kallas Steemit.com. När man lägger upp något där bildas en kryptovaluta som kallas Steem och om intresset är stort kan man få betalt för det man lägger upp. Hittills är Steem en väldigt svag valuta men om den blir starkare så kan det vara ett bra sätt att få pengar för sin film.

Hur mycket pengar rör det sig om?

– När intresset blir större är tanken att forskarna ska få 55 procent av intäkterna om de har skickat in en hel artikel och 25 procent om de skickar in en populärvetenskaplig text. Den högst betalda Youtube-kanalen under 2018 var en barnkanal som heter Ryan Toys Review (uppskattningsvis 22 miljoner dollar). Det är naturligtvis mycket mer än vi någonsin kommer att tjäna, men skulle det inte vara bra om våra barn lägger mer tid på att lära sig om forskning istället för att titta på leksaksreklam?

– Pengarna kommer att användas till att göra flera filmer och förhoppningsvis också till min lön, så att jag kan jobba heltid med tidskriften i framtiden.