Sverige del i enorm kartläggning av arters dna
Tills relativt nyligen var det ett tidskrävande och dyrt åtagande att kartlägga en enskild arts arvsmassa, men under det senaste decenniet har kapaciteten för storskalig analys av dna ökat exponentiellt och kostnaderna minskat. Trots detta har endast 0,2 % av alla arter på jorden fått sin arvsmassa kartlagd.
I november 2018 gick därför forskare från hela världen samman i Earth biogenome project, ett initiativ som ska kartlägga arvsmassan hos över en miljon arter. Från Scilifelab, Sveriges nationella center för avancerade molekylära biovetenskaper, ansluter sig nu både genomikplattformen, som tillhandahåller utrustning och kompetens för att analysera arvsmassor, och ett antal forskargrupper.
Den gemensamma målsättningen inom projektet är att skapa en öppen resurs för att forskare världen över till exempel ska kunna rädda hotade arter, studera ekosystem och biodiversitet i relation till pågående klimatförändringar, finna nya läkemedel, bedriva djupgående evolutionära studier samt säkerställa födotillgång för världens ökande befolkning.
– Vi har stora förhoppningar om att slutsatser som kommer ur projektet på sikt ska kunna användas för att bevara biologisk mångfald och förstå mer om de globala nätverk av ekosystem som finns på jorden. I slutändan kommer sådana kunskaper vara till stor nytta, inte bara för oss människor, utan även för alla andra arter vi samexisterar med, säger Ulf Gyllensten, professor vid Scilifelab/Uppsala universitet och direktör för genomikplattformen på Scilifelab.
Projektet tar avstamp i Human genome project, ett initiativ som syftade till kartlägga människans arvsmassa och pågick mellan 1990 och 2003. Projektet blev startskottet för en rad satsningar, såsom insatser för att möjliggöra individanpassad medicinsk behandling. Det visade också på hur globala forskningssamarbeten är en strategisk väg framåt när det gäller omfattande dna-sekvensering.