Nytt kikhostevaccin visar lovande resultat
Trots att vaccination mot kikhosta har bra täckning över hela världen förblir detta en allvarlig infektionssjukdom hos spädbarn och små barn. Under de senaste decennierna har antalet fall av kikhosta ökat även i flera höginkomstländer. Detta har skett sedan man slutade vaccinera med det effektiva helcellskikhostevaccinet (wPV) på grund av biverkningar och ersatte det med ett så kallat acellulärt kikhostevaccin (aPV) under 1990-talet. I Sverige tog man helt bort vaccinering mot kikhosta mellan 1979 och 1996.
– Även om aPV-vaccinet vi idag använder ger skydd mot sjukdom, vilket är mycket viktigt, verkar effekten inte vara tillräckligt varaktig. Vaccinet kan inte heller effektivt förhindra bakterietillväxt i näsan och därmed heller inte stoppa smittoöverföring till andra individer. Därför finns det ett behov av att förbättra kikhostevaccinet, säger Karin Loré, professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Den nya vaccinkandidaten, BPZE1, baseras på en levande försvagad stam av bakterien Bordetella pertussis och ges direkt i näsan vid ett tillfälle. Vaccinet har utvecklats under flera års tid och i djurstudier visat sig inducera ett mycket gott skydd mot kikhostebakterien.
I små studier på människa, fas Ia och Ib, har man nu jämfört immunsvaren hos försökspersoner som fått det nya vaccinet med immunsvaren hos personer som genomgått det vanliga vaccinationsprogrammet mot kikhosta i Sverige. BPZE1-vaccinet visade sig inducera ett bredare antikroppssvar, som riktar sig mot flera delar av bakterien, med en bättre avdödande effekt på kikhostebakterien.
– Det innebär att BPZE1 har potentialen att förbättra vaccineffektiviteten och skydda mot smittoöverföring, säger Karin Loré.
De kliniska studierna har letts av Folkhälsomyndigheten i Sverige men hjälp av Karolinska Trial Alliance. Karin Lorés forskargrupp vid Karolinska Institutet utförde flera av analyserna. BPZE1-vaccinet kommer nu att utvärderas i en klinisk fas II-studie.
