Prisas för forskning på nyfödda
Göran Gustafssonprisen delas ut inom områdena matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin. Landets universitet och högskolor nominerar kandidater, som får vara högst 45 år gamla. Förslagen granskas av Kungl. Vetenskapsakademien och pristagarna utses därefter av Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning.
I år tilldelas pristagarna 5,1 miljoner kronor vardera, fördelat på tre år, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.
Petter Brodin, barnläkare samt docent i immunologi vid Karolinska Institutet, tilldelas Göran Gustafssonpriset i medicin 2020 för sin forskning på immunförsvarets tidiga utveckling. Han har utvecklat en teknik för att analysera mycket små blodvolymer från nyfödda barn.
Tekniken använder han för att jämföra immunförsvarets utveckling hos barn som föds med kejsarsnitt med barn som föds genom vaginal förlossning, barn som ammar eller får ersättning, samt mellan barn med olika bakteriesammansättning i tarmen. Syftet är att förbättra det tidiga omhändertagandet av nyfödda för att motverka uppkomsten av allergier, autoimmuna eller inflammatoriska sjukdomar.
– Vårt mål är att optimera utvecklingen hos alla barn och hitta vad som är en hälsosam start för dem. Det finns många epidemiologiska studier som pekar på att det är något som inte är helt optimalt i dag i vårt omhändertagande av nyfödda som påverkar utvecklingen av deras immunförsvar negativt, säger Petter Brodin i en kommentar på Kungl. Vetenskapsakademiens hemsida.
Hittills har studier gjorts på ett hundratal barn. Anslaget från Göran Gustafssonpriset kommer att användas till att utöka verksamheten.
Priset i kemi går till David Drew, docent i biokemi vid Stockholms universitet. Han studerar hur glukos och fruktos transporteras in i och ut ur den mänskliga cellen.
– Vi försöker förstå hur vår kropp tar upp näringsämnen och hur transporten av små molekyler sker. Det här är grundforskning utifrån en grundläggande utgångspunkt. Men med större kunskap om hur processen går till kan det i framtiden även bli möjligt att utveckla nya läkemedel.
Priset i molekylär biologi går till Taija Mäkinen, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, för sin forskning kring bildningen av lymfkärl i musmodeller.
– Jämfört med forskning om blodkärlen så har forskningen om lymfkärlen halkat efter. Det finns mycket som ännu inte är känt om lymfsystemet och dess koppling till olika former av sjukdomar. Men de senaste 15 åren har det gått snabbt framåt. Vår forskning handlar om att försöka förstå grundläggande mekanismer som reglerar tillväxten av lymfkärl samt att se vilken roll lymfsystemet spelar för olika slags sjukdomar, säger hon.