Att sätta ett samhälle i karantän är ett kraftfullt och livsnödvändigt verktyg att ta till under svåra virusepidemier.

– Karantän är en mycket beprövad och värdefull metod medicinhistoriskt sett som man ibland måste tillgripa. Det är det enda sättet för att skydda en befolkning, förutom vaccin eller riktad behandling. Det problematiska är om man tillgriper det vid fel tillfälle, säger Peter M Nilsson, medicinhistoriker och professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet. 

Problemet är att en strikt karantän inte kan pågå allt för länge, inte minst för att många människor kan ha svårt att underkasta sig den under lång tid. Till sist måste staten släppa på restriktionerna för att inte hela samhället ska sluta fungera.

– Det kommer komma ett läge i Sverige när man behöver utlysa en hård karantän. Men den får inte utlysas för tidigt eller för sent, det är det som är det verkligt svåra. Den får inte pågå under för lång tid heller för då stannar Sverige.

Enligt Peter M Nilsson handlar det om att invänta rätt tidpunkt strax före att sjukvården befinner sig på bristningsgränsen inom ett visst geografiskt område.

– Det är då Folkhälsomyndigheten har sitt kraftfulla vapen. Man har sannolikt bara ”ett skott”, och det är att utlysa allmän hård karantän i det aktuella området. Det måste man göra under en relativt kort period när sjukvården dignar under trycket, det gör den ännu inte idag, säger han. 

Kritiker har ifrågasatt varför den svenska regeringen inte vidtar mer drastiska åtgärder likt de i Frankrike och Italien med hemkarantän och stängda skolor runt om i Europa.

– Det drastiska åtgärderna kan rädda liv på kort sikt, men ännu fler liv kan skördas och ännu mer ohälsa kan skapas på lång sikt om samhälssekonomi och struktur skadas, framhåller Peter M Nilsson.

”Önskvärt att nå flockimmunitet”

Vid en virusepidemi eller pandemi finns det enligt Peter Nilsson två olika linjer som staten kan välja att agera efter. Den ena är att med mer avvägda restriktiva åtgärder vänta på att en så kallad flockimmunitet ska uppstå bland befolkningen, eller välja en mer drastisk väg med karantän.

– Det är omöjligt att upprätthålla en hård karantän i längden. Risken är att när man väl måste släppa på en sådan karantän så har befolkningen kanske inte hunnit uppnå flockimmunitet. Virusutbrottet kan alltså komma tillbaka, säger Peter M Nilsson.

Flockimmunitet innebär att en tillräckligt stor del av befolkningen hunnit utveckla immunitet mot ett virus för att det ska hålla nere smittspridningen. Vid 60 procent immunitet bland befolkningen börjar smittspridningen påtagligt minska, över 80 procent stannar den nästan av helt.

Den mer restriktiva linjen innebär att man tillåter framförallt barn och yngre människor att utsätts för viruset och på så sätt öka chanserna för flockimmunitet. Den svenska regeringen och Folkhälsomyndigheten har särskilt fått kritik för deras relativt milda åtgärder, jämfört med andra europeiska länder.

– Om man tillåter öppna skolor kan det bli så att barn och ungdomar drabbas av viruset, men de får en mycket lindrig sjukdom eller inga symtom alls. På den vägen kan man kanske snabbare uppnå immunitet inom befolkningen och också stoppa pandemin.

”Djävulens dilemma”

Peter Nilsson menar att regeringen och de svenska myndigheterna står inför ett svårt dilemma. Under de senaste dagarna har flera debattörer och experter uttryckt sin oro för att pandemins samhällsekonomiska konsekvenser kan skörda fler liv, och skapa mer ohälsa, än vad sjukdomen covid-19 åstadkommer.

– Det leder till en kraschad samhällsekonomi och större hälsoförluster på sikt. Man vet att arbetslöshet och depression försämrar samhällsekonomin och slår jättehårt mot vårdens resurser. Det finns till slut inte pengar för olika mer kostsamma behandlingar.

Peter M Nilsson menar att en sviktande ekonomi kan göra så att regioner måste dra in på annan vård, till exempel avancerade cancerbehandlingar eller behandlingar för andra speciella patientgrupper.

– Det är ”the Devil´s dilemma”, antingen går man den balanserat restriktiva vägen och försöker uppnå folkimmunitet. Eller så går man den andra vägen med hård karantän, som har nackdelen av en kraschad samhällsekonomi och större hälsoförluster på sikt, och tyvärr möjligheten att epidemin flammar upp igen.

– Vi bör stödja Folkhälsomyndighetens strategi i det nuvarande epidemiologiska smittläget i landet. Men mer provtagning behövs för att se hur stort mörkertalet är av smittade i delar av befolkningen, avslutar Peter M Nilsson.