Vid flera tidigare virusutbrott har blodplasma från tillfrisknade personer använts för att tillföra antikroppar till sjuka patienter. Bland annat användes metoden vid utbrotten av sars och mers, 2002-2003 respektive 2015, samt vid flera emola-utbrott. 

Nu rapporterar Läkemedelsvärlden att svenska läkare överväger att testa behandling med så kallad konvalescentplasma på patienter med covid-19.

– Om man kommer in med behandlingen tidigt i sjukdomsförloppet finns goda förutsättningar för att reducera virusmängden hos patienterna. Nästa fråga blir då vad det har för kliniska konsekvenser för patienten, säger Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar och ordförande i svenska Läkaresällskapets referensgrupp för antiviral terapi, till Läkemedelsvärlden. 

Under de närmsta dagarna ska forskarna fatta beslut om de ska skicka in en ansökan om en klinisk prövning av konvalescentplasma till Läkemedelsverket och Etikprövningsnämnden.

– Det finns många studieförslag och tankar om vad man kan pröva i det här läget. Det är en prioriteringsfråga vad vi tycker är genomförbart och har störst chans att lyckas. Om vi startar en studie med konvalescentplasma vill vi att det blir en bra studie som man kan dra slutsatser ifrån, Anders Sönnerborg, säger han till tidningen. 

Det är svårt att säga något om hur effektiv behandlingen skulle vara. De studier som gjorts har haft en låg kvalitet och med ett fåtal patineter. 

– Det gör det svårt att dra någon säker slutsats om effekten, även om det finns indikationer på att behandlingen har en viss effekt, säger Anders Sönnerborg,

– Man ska komma ihåg att det i dag inte finns någon data som stödjer effekten av konvalescentplasma. Det skulle till och med kunna ha dåliga effekter om man till exempel inte kommer upp i tillräckligt höga antikroppsnivåer eller om det inte är neutraliserande antikroppar man tillför. Då kan man i stället förstärka infektionen,  säger Charlotta Bergquist, utredare på Läkemedelsverket, till Läkemedelsvärlden. 

Det är inte bara svenska forskare som intresserar sig för att behandla covid-19-patienter med plasma från tillfrisknade. I Kina har man testat behandlingen men i nuläget finns endast preliminära resultat. I USA ska forskare påbörja flera klinska studier med konvalescentplasma, bland annat ska det ges till svår sjuka covid-19-patienter men också till patienter med tidig sjukdom för att se hur ofta de behöver intensivvård. I en annan studie planerar man att ge plasma i förebyggande syfte till exempel till sjukvårdspersonal.

Även om plasma kan vara en del av lösningen på den globala pandemin är det enligt Anders Sönnerborg bara ett steg på vägen.

– Nu handlar det om ett akut läge. I förlängningen kan man förhoppningsvis ta fram monoklonala antikroppar som massproduceras på ett annat sätt än plasma. Nu börjar man också få en ganska bra bild av vilka regioner på viruset som antikropparna kan riktas mot.