Omkring fem procent av de barn som föds av mammor med hepatit C blir själva smittade av viruset. Att det är så få som smittas kan förklaras med att barnets immunförsvar lyckats slå ut viruset innan födseln.

En ny studie från Karolinska institutet visar tydliga anpassningar hos de osmittade barnens immunförsvar. Enligt forskarna kan resultatet öppna upp för nya behandlingsmetoder i framtiden. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Gut.

Jämfört med andra sjukdomar som smittar via blodet, exempelvis hiv och hepatit B, är smittrisken vid en graviditet låg vid hepatit C. Forskare vid KI menar att de nu har en förklaring till den låga smittrisken.

– Vi ser hur de friska barnens immunförsvar visar likartade förändringar som hos de barn som föds smittade med hepatit C. Det kan tyda på att immuncellerna har stött på viruset under graviditeten och lyckats eliminera det innan födseln, säger Niklas Björkström, läkare och forskare vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet.

Studien omfattade 55 gravida kvinnor och utfördes i samarbete med mödrasjukhus nummer 16 i Sankt Petersburg, Ryssland. Totalt hade 40 av dessa kvinnor en aktiv hepatit C-infektion och resterande kvinnor hade antikroppar efter en tidigare infektion. Trots att alla barn till kvinnor med en aktiv infektion ansågs vara exponerade, utvecklade endast tre av 40 barn hepatit C.

Barnen följdes med regelbunden provtagning fram till 18 månaders ålder. För att öka mängden jämförbar data tillfördes prover från 18 barn som också smittats med hepatit C vid födseln.

Resultatet visar att både barn som fötts med smitta och barn som exponerats av en sjuk mamma hade en likartad förändring i det adaptiva immunförsvaret. Det fanns tydliga anpassningar hos B-lymfocyterna som har till uppgift att producera antikroppar, som upptäcker och identifierar till exempel virus, bakterier och parasiter.

– Förklaringen kan vara att de flesta barn som blir exponerade för viruset under graviditeten klarar av att hantera det vilket sedan syns hos B-lymfocyterna. En intressant hypotes är att dessa celler kan innehålla en nyckel till hur vi i framtiden kan skydda oss mot hepatit C, säger Niklas Björkström.

Världshälsoorganisationen, WHO, har som mål att eliminera hepatit C fram till år 2030. I dag lever omkring 70 miljoner människor med hepatit C runt om i världen. En obehandlad sjukdom leder till skrumplever och levercancer. Dagens antivirala läkemedel kan bota en pågående infektion, men något vaccin finns inte att tillgå.

– Därför är det viktigt att fortsätta forskningen kring hepatit C. Vi behöver förstå vad som krävs för att vi ska få ett långsiktigt skydd mot viruset. Endast på så sätt kan vi uppnå WHO:s mål, säger Niklas Björkström.

Härnäst kommer forskarna undersöka om fler immunceller hos barnen har förändrats på liknande sätt.

Evidence for B cell maturation but not trained immunity in uninfected infants exposed to hepatitis C virus, Gut,  27 April 2020. DOI: 10.1136/gutjnl-2019-320269