23948sdkhjf

Björn Arvidsson: Det ska vara lätt att göra rätt

Små och medelstora life science-företag möter många utmaningar på sin utvecklingsresa, där samverkan med våra myndigheter inte borde bidra till utmaningarna, utan tvärtom skapa möjligheter för dem. Det skriver STUNS Life science verksamhetschef Björn Arvidsson.

Life science är verkligen ett styrkeområde för Sverige. Näst efter trä- och pappersindustrin står life science för den bästa nettohandelsbalansen. Det innebär att vi exporterar life science för ett högre värde än vi importerar detsamma. Således bidrar life science med stora intäkter till landet. Samtidigt har life science ett högt förädlingsvärde, där varje investerad krona genererar betydligt större återbäring.

Sverige har också ett starkt arv inom området som börjar redan med etableringen av våra universitet där biologi, medicin och teknik varit tongivande. I modern tid har man sett frukterna av universitetens utbildning och forskning genom etableringar av stora företag som Pharmacia och Astra Zeneca. I kölvattnet av dessa framsteg har vi skapat en mylla av små- och medelstora life science företag som ska ta stafettpinnen och leverera framtida intäkter till Sverige.

Life science är däremot en hårt reglerad bransch. Det är inte längre bara läkemedel som behöver framhäva starka evidens för sin nytta, utan även medicinsk teknik och diagnostik blir mer reglerat. Vi ser flera kommande direktiv och förordningar från EU och trenden är så tydlig att vi kan förvänta oss en fortsatt ökning framöver.

Komplexiteten ökar samtidigt genom tvärdisciplinära framsteg. Vi talar om companion diagnostics, precisionsmedicin, e-hälsa och kombinationer av läkemedel - även från olika utvecklare.

Här behöver vi göra det enklare för små- och medelstora företag som inte har i närheten samma resurser som de stora företagen. Det kan gälla resurser i form av personal, kompetens, budget och erfarenheter.

Utveckling av produkter och tjänster inom life science är kostsamt. I tidigt skede finns begränsat med pengar för företagen och fördröjningar samt oförutsägbara eller onödiga kostnader slår hårt mot redan tajta budgetar och högt satta mål.

Vi vill att framgången för svensk life science ska ses som ett samskapande. Där samhällets behov och de som ska möta dem ser ett gemensamt mål i att arbeta tillsammans, sänka trösklar och kapa ledtider. Myndigheterna som ger företagen möjligheten att pröva sina produkter behöver arbeta mer proaktivt och progressivt för att säkerställa att Sverige kan räkna med fortsatta intäkter från life science-sektorn.

I sin instruktion till Läkemedelsverket (2020:57) definierar regeringen under §5 att “Läkemdelsverket ska inom ramen för sitt verksamhetsområde främja innovation och livsvetenskap (life science) genom att arbeta för god tillgång till och adekvat användning av nya effektiva produkter.”

Därför vill vi se att myndigheternas förmåga att bistå och hjälpa små- och medelstora life science-företag sker genom samskapande i egenskap att företagen ska kunna göra rätt och snabbt kunna pröva sina produkter och tjänster för att komma vidare i sin utveckling. Detta är helt avgörande för att vi ska kunna få fram nya starka life science-företag. Informationsutbyten, rådgivning och en översyn om hur vi kommer över avgifter som skapar trösklar är några av de frågor som omedelbart behöver beaktas.

Det som är bra för life science är bra för Sverige - och det ska vara lätt att göra rätt.

**

Detta var pitchen för det vinnande bidraget i SwedenBIO Hack 2020 den 2 juni, där Sveriges life science-starka noder hade genomfört lokala hack på relevanta och viktiga områden för life science-sektorn. Just detta hack genomförde Björn Arvidsson i samarbete med Marie Gårdmark, vd RegSmart, och Arvid Söderhäll, vd Empros Pharma.

Artikeln är en del av vårt tema om Krönika.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.156