I Faisal Ahmed Khans avhandling i biologi pekar resultaten på att reningsverken måste bli bättre på att rena avloppsvatten för att förhindra att resistenta bakterer följer med ut i svenska vattendrag. 

– Det räcker inte att begränsa förskrivningen av antibiotika för att stoppa antibiotikaresistensen. Reningen av avloppsvatten från både sjukhus och hushåll måste bli bättre, säger han i ett pressmeddelande. 

I tre år har forskare vid Örebro universitet tagit prover från fyra olika platser i Örebro med omnejd, Hjälmaren, Svartån, samt från vattnet vid reningsverket i Örebro. Antibiotikaresistenta bakterier hittades i både Svartån och i avloppsvattnet från reningsverket.

– Det handlar om ESBLcarba-producerande bakterier, eller CPE-bakterier, som är resistenta även mot de nya typer av antibiotika som används för att bekämpa multiresistenta bakterier. Den här typen av bakterier står högst upp på WHO:s lista över bakterier som utgör ett hot i framtiden. I Sverige ökar antalet infektioner som orsakas av sådana bakterier varje år och det finns en oro för att de kommer att bli allt vanligare i samhället och i naturliga miljöer, säger Faisal Ahmad Khan.

Ett ytterligare fynd var att de hittade flera olika typer av gener som gör bakterier resistenta mot antibiotika. Det är också första gången som dessa hittas i svenska åar och sjöar.

– Särskilt oroväckande är att det handlar om gener som skapar resistens mot de antibiotika som just nu är vårt enda vapen mot antibiotikaresistenta bakterier.

De högsta halterna av antibiotika som orsakar antibiotikaresistens hittades i avloppsvatten från Universitetssjukhuset Örebro. Bakterier som hittats i Svartån liknade också bakterier som identifierats hos patienter på sjukhuset, enligt Faisal Ahmed Khan. Forskarna kunde även se att generna fanns kvar i det renade vattnet från reningsverket.

– Det visar att reningsprocessen av avloppsvatten måste bli mer effektiv, om vi ska ha chans att minska eller stoppa spridningen av antibiotikaresistens.

Klimatförändringar skulle kunna påverka resistensen

Hur förändras de antibiotikaresistenta bakterierna och generna under vatten, över tid, och på förändringar i temperaturen? Forskarnas resultat pekar på att klimatförändringar skulle kunna bidra till ökad resistens.

– Vi kunde se att resistensen ökade vid en vattentemperatur på 25 grader jämfört med 17 grader, som är medeltemperaturen för ytvatten i Svartån på sommaren. Det är oroväckande, eftersom det innebär att antibiotikaresistensen riskerar att öka i takt med den globala uppvärmningen, säger Faisal Ahmad Khan i pressmeddelandet.

Han hoppas att forskningen ska fungera som en varningssignal.

– För att få stopp på antibiotikaresistensen räcker det inte att begränsa förskrivningen av antibiotika. Min avhandling visar på vikten av att avloppsvatten från både sjukhus och reningsverk måste vara fria från bakterier innan det släpps ut i våra vattendrag, säger han.

Jämfört med hur situationen ser ut i andra länder finns det vissa saker som är bättre i Sverige, menar Faisal Ahmed Khan. I forskning hittade han mindre mängder CPE-bakterier i miljön, och helt CPE-fritt var det i de undersökta delarna av Svartån och Hjälmaren.