Av Samuel Lagercrantz den 13 augusti 2020 14:09

De preliminära resultaten i juni från den brittiska studien Recovery på kortisonpreparatet dexametason kan betecknas som ett genombrott. Enligt resultaten hade de studiedeltagare med covid-19 som fick dexametason mer än 30 procent minskad dödlighet jämfört med en kontrollgrupp.

– Vi hade väntat på den här studien. På intensivvårdsavdelningen gav vi redan kortison till vissa patienter med covid-19 som hade svåra andningsproblem och vår uppfattning var att det verkade hjälpa, men man vet inte förrän det finns visat i en kontrollerad studie, säger Sara Cajander, överläkare på universitetssjukhuset i Örebro

När studieresultaten presenterats ställde Storbritannien omedelbart om sina riktlinjer så att patienter skulle få läkemedlet. Rekommendationer från Läkemedelsverket och den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA är ännu inte klara, men svenska Infektionsläkarföreningen rekommenderar användning av dexametason för svårt covidsjuka som är inneliggande på sjukhus och behandlas med syrgas.

– Det var en stor och seriös studie och vi tog genast med behandling med dexametason i de nationella riktlinjerna, säger Sara Cajander, som ingår i Infektionsläkarföreningens expertgrupp för behandling av covid-19.

Statistik som Life Science Sweden har begärt ut från E-hälsomyndigheten tyder också på att studieresultaten har fått ett stort genomslag även i Sverige. I januari till och med maj i år såldes dexametason till slutenvården för mellan 80 000 kronor och 123 000 kronor. I juni var motsvarande försäljning uppe i 337 000 kronor.

Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar på Karolinska institutet, tycker att man kan sammankoppla ökningen med att sjukhusen valde att köpa in mer dexametason när studieresultaten från England kom.

Fredrik Kahn, överläkare på infektionskliniken vid Skånes universitetssjukhus, påpekar att dexametason är ett mycket använt läkemedel för flera sjukdomar och tillstånd vilket gör att det är svårt att dra säkra slutsatser mellan försäljningssiffror och användning specifikt mot covid-19.

Men också när man jämför försäljningen av dexametason till sjukvården i juni i år med samma månad förra året syns en kraftig ökning. Försäljningen av läkemedlet var mer än tre gånger högre i juni 2020 än juni 2019.

De läkare som Life Science Sweden talar med säger att studieresultaten som presenterades i juni, och publicerades i New England Journal of Medicine i juli, snabbt fick stor betydelse för användningen av läkemedlet på sjukhus runt om i Sverige och nu har blivit en viktig del i behandlingen av svårt sjuka patienter med covid-19.

– Redan när de preliminära resultaten kom ändrade vi våra rutiner och började använda mer kortisonpreparat, säger Fredrik Kahn.

Han berättar att de i Skåne främst använder den liknande kortikosteroiden betametason.

– Det finns en större tillgång på betametason och en tradition av att använda det mer här och vi tror inte att det innebär någon skillnad för patienterna.

Även försäljningen av betametason till slutenvården ökade kraftigt i juni. Både sett till försäljning och antal dygnsdoser används det generellt betydligt mer betametason än dexametason i Sverige.

På Karolinska universitetssjukhuset hade man redan innan studieresultaten kom börjat använda kortisonläkemedel i stor utsträckning för patienter med svår covidsjukdom, medan man på andra håll främst hade testat andra läkemedel.

Anders Sönnerborg anser att det redan idag går att slå fast att dexametason leder till minskad dödlighet för patienter som är svårt sjuka i covid-19, även om han inte tror att effekten kommer att vara så tydlig som den som framkom i studien.

På frågan om användningen av läkemedlet har bidragit till den minskade dödligheten som vi ser i Sverige varierar svaren till viss del. De flesta menar att det kan ha en del i det, men betonar att det är få som intensivvårdas för covid-19 idag så att det i så fall är en begränsad effekt. Dexametason och betametason ska endast användas i ett sent skede av sjukdomen för att dämpa den immunreaktion som kan få en dödlig utgång. Det antivirala läkemedlet remdesivir, som godkänts inom EU och kan sättas in tidigare i sjukdomsförloppet, har däremot inte i studier visat på minskad mortalitet.

– Vi hoppas att man i analyser av den studie som ligger till grund för godkännandet av remdesivir kan se om det finns subgrupper som har särskilt stor nytta av det. Men idag kan vi inte säga att det minskar dödligheten, däremot pekar de studiedata som finns på att det kortar vårdtiden, säger Anders Sönnerborg.

Flera infektionsläkare framhåller behandlingen med blodförtunnande läkemedel som betydelsefull för den minskade dödligheten samt att man i stort har blivit bättre på att behandla sjukdomen.

– Trombosförebyggande behandling har gjort stor nytta för att minska sjukvårdstiden och förbättra vården, säger Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Den minskade dödligheten i Sverige beror på en rad faktorer så som att betydligt färre insjuknar idag än tidigare. Men bättre rutiner för behandlingar, där dexametason och andra läkemedel är en del, är också bidrande faktor till den positiva trenden med färre som dör av covid-19.

– Vi har lärt oss mer om hur vi ska förebygga tromboser och även behandla med blodförtunnande läkemedel vid lungemboli som uppstår till följd av covid-19. Vi har också blivit bättre på att behandla i flera andra avseenden, till exempel vad gäller respiratorteknik. När man adderar vår ökade kunskap om läkemedelsbehandlingar och andra behandlingar så bidrar det till att färre personer dör, säger Anders Sönnerborg.