2

Bilder

Föreställ dig följande scenario: Du vill veta om en lovande molekyl kommer att fungera in vivo och du formulerar den som en suspension och ger den i hög dos till en mus. Om du har tur blir både exponeringen och effekten tillfredsställande. Men tänk om det motsatta sker, substansen exponeras inte som du hade tänkt dig och effekten uteblir? Du frågar dig sannolikt vad som gick fel. Men du borde fråga dig vad du kunde ha gjort annorlunda.

Enligt Jan Neelissen, Ph.D och Scientific Adviser på Catalent Pharma Solutions, är allt du behöver lite data för att du ska kunna förutsäga exponeringen in vivo. De värden du behöver är löslighet, metabolisk stabilitet och permeabilitet.

– Genom att mata in dessa värden i en fysiologiskt baserad farmakokinetisk (PBPK) programvaruverktyg kan vi förutsäga vilken sorts formulering som fungerar för din molekyl samt vilken exponering du kan förvänta dig i en farmakokinetisk-studie”.

Viktigt att exakt hitta problemet

Nästa steg är att pröva olika administreringsformer i djur och validera PBPK-modellen med uppmätta data. Den validerade modellen kan sedan användas för att förutsäga farmakokinetik i såväl andra djurarter som hos människor.

– Om ett företag behöver formuleringsstöd för att lösa problem som låg biotillgänglighet föreslår jag att de först analyserar farmakokinetik-data i PBPK-programvaran, som anger var problemet ligger. Låg biotillgänglighet kan bero på en låg grad av absorption och/eller en hög grad av första förlust i levern (på grund av hög metabolism).

– Hög metabolism och dålig permeabilitet är inneboende egenskaper för en molekyl och kan inte förändras. Om det är problemet bör man kanske gå tillbaka till ritbordet och utforma bättre föreningar. Alternativt kan man pröva andra doseringsvägar, säger Jan Neelissen.

– Om PBPK-modellen anger att den absorberade fraktionen är låg på grund av begränsningar av lösligheten kan vi göra olika sorters formuleringar för att öka lösligheten i mag-tarmkanalen. För att förbättra chansen att lyckas skulle vi jobba med kunden för att utveckla flera olika formuleringstyper parallellt.

Vilka fördelar kan ett mindre företag förvänta sig av Catalent som utvecklingspartner? – Om vi jämför utvecklingen av ett läkemedel med att bestiga Mount Everest är en utvecklingspartner en sherpa, i det här fallet någon som har vandrat vägen upp och ner flera gånger tidigare och känner till både genvägarna och de många fallgroparna. Sherpan, utvecklingspartnern, kan hjälpa företaget att förstå invecklad data eftersom han har sett dem tidigare, säger Stephen Tindal, Director, Science & Technology på Catalent.

– Fördelen med att jobba med ett stort företag som Catalent är att vi kan erbjuda expertkunskap och kompetens inom många nyckelområden när ett nytt läkemedel ska utvecklas och tillhandahålla skräddarsydda lösningar med dedikerade vetenskapliga rådgivare. Catalent kan erbjuda ett brett utbud av tillverkningstillgångar till många små kunder för att öka tillgångsutnyttjandet och hålla lagerkostnaderna nere. Vi kan också erbjuda expertis om hur du får ut det mesta av dessa tillgångar, sparar värdefullt API och undviker kvalitetsproblem. Dessutom kan stora företag som Catalent hjälpa till med val av teknik för att hjälpa till att bestämma rätt doseringsform så tidigt som möjligt.

De flesta skulle prata med en Sherpa innan de satte foten på berget. Catalent kan hjälpa till att spara tid och pengar genom att göra smarta val tidigare, allt du behöver göra är att dela din plan och data.