23948sdkhjf

”Vetenskapen behöver ett coronastöd”

Life Science Sweden talade med Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Göran K. Hansson om hur forskningen påverkas av pandemin och om varför en epidemiolog kan vara fel person att fråga om smittsamma epidemier.

I våras meddelade flera privata stiftelser att de kommer att ha betydligt mindre pengar att dela ut till forskning. Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Göran K. Hansson anser att det måste pareras och att staten bör ta det ansvaret.

Vetenskapen behöver ett coronastöd av liknande sort som det kulturen får. Staten bör vara beredd att stötta genom att öka medelstilldelning av motsvarande grad som de privata stiftelserna minskar sina anslag.

Tillsammans med Hans Ellegren, ordförande för Vetenskapsakademiens kommitté för forskningspolitiska frågor, skrev han i början av sommaren en debattartikel i Dagens Nyheter där han var orolig för att en hel generation forskare kan gå förlorade som en följd av de minskade anslagen.

Skälet till att privata stiftelser har mindre pengar att dela ut är att flera stora företag, som en följd av pandemin, beslutat att avstå från att ge utdelningar till aktieägarna i år.

Det är väl ett ganska rimligt beslut med tanke på att många företag tar emot offentliga medel för permitteringar?

Jag har stor förståelse för det i det läge vi befinner oss i. Men det uppstår ett problem för finansieringen av forskning och då har vi två alternativ, det ena är att skära ner på svensk forskning eller så krävs ett statligt stöd.

Göran K. Hansson berättar att han tillsammans med de ständiga sekreterarna i Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, samt Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, nyligen uppvaktade forskningsministern Matilda Ernkrans med önskemål om att staten via Vetenskapsrådet avsätter stöd till unga forskare och till forskningsprojekt.

De privata stiftelserna delar framför allt ut stöd till yngre forskare och till fri och obunden forskning. Då är det viktigt att staten ställer upp med medel som kompenserar just för det och slussar dem via Vetenskapsrådet som är vår offentliga finansiär för den fria forskningen.

Göran K. Hansson tror också att det nu finns lite mer utrymme för privata stiftelser att stötta vetenskap än vad de trodde tidigare i år.

Att döma av börsutveckling och även i viss mån aktieutdelning kanske det blir bättre än hur det såg ut i våras och jag hoppas att stiftelserna använder de medel de kan för att stödja forskningen.

Att coronapandemin har sysselsatt forskare under våren och sommaren har ingen missat. Göran K. Hansson har kritiserat regeringens tillsättning av ledamöter i coronakommissionen för att det saknas medicinska forskare.

Jag tycker att det är tunt när det gäller expertis om virus och immunologi. Det finns en ledamot som har ett förflutet som infektionsläkare, men han har på senare år främst sysslat med sjukvårdsadministration.

Nyligen skrev Göran K. Hansson också ett blogginlägg om det utbredda missförståndet att det framför allt är epidemiologer som bör svara på frågor om pandemier. Han poängterar att epidemiologer precis som andra människor gärna får och bör uttala sig om pandemin, men att det är få av dem som forskar på infektionssjukdomar.

Man kan mycket väl fråga epidemiologer om coronavirus och covid-19, men man ska inte utgå från att de är experter på smittsamma epidemier, det är bara ett fåtal av dem som är det.

– Jag har märkt att epidemiologer som inte alls forskar på infektionssjukdomar blir tillfrågade om pandemin i media. Därmed inget ont sagt om epidemiologer. Det är en viktig forskningsgren som har kommit fram med mycket viktig kunskap. Men vill du ha en expert som kan kommentera pandemin är ofta en virolog, immunolog eller en infektionsläkare rätt person att prata med.

Skälet till missförståndet har en historisk bakgrund då den första epidemiologiska forskningen gick ut på att hitta källor till smittsamma sjukdomar (epidemiska sjukdomar). Men idag kartlägger epidemiologer riskfaktorer för en mängd olika sjukdomar varav de flesta inte har har med virus eller bakterier att göra. 

I början av pandemin var det vanligt att folk sa ”Är du inte epidemiolog ska du hålla tyst” eller liknande. Hur ser du på den sortens uttalanden?

För det första tycker jag att i en så här allvarlig kris som vi har på grund av covid-19 ska envar som vill bidra yttra sig, det gäller medicinare, ekonomer och alla andra medborgare i samhället. Sedan avslöjade den sortens uttalanden okunskap hos dem som fällde dem istället för hos dem som de ville hindra från att säga sin åsikt.

Artikeln är en del av vårt tema om Intervju.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.104