Det radioaktiva ämnet astat är världens mest sällsynta grundämne och det finns endast 70 mg av det i jordskorpan. Nu har forskare från Göteborgs universitet lyckats skapa negativa joner av astat i partikelacceleratorn i CERN i Schweiz och studera närmare dess egenskaper.

– Trots att vi får fram extremt små mängder kan vi nu fundamentalt belysa och beskriva hur astatatomen fungerar, säger Dag Hanstorp, professor i atomfysik vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Astat är svårt att tillverka och behålla eftersom det sönderfaller väldigt fort. För att skapa ämnet användes en protonstråle för att skjuta sönder grundämnet thorium som sedan föll isär till andra grundämnen. Därefter separerades astat från de övriga ämnen. För att kunna upptäcka astat har forskarna använt sig av en detektor, GANDALPH (Gothenburg ANion Detector for Affinity measurements by Laser som har byggts av Julia Karls, doktorand vid institutionen för fysik, Göteborgs universitet.

– Elektronaffinitet tillsammans med jonisationspotentialen, som också har uppmätts på CERN, gör att vi kan beräkna elektronegativiteten för ämnet, vilket beskriver hur ämnet beter sig kemiskt, säger Julia Karls i ett pressmeddelande. 

Kunskapen om astat kan komma till nytta i bland annat cancerforskning . Den radioaktiva isotopen astat-211 kan användas vid behandling av äggstockscancer. Isotopen som har en livslängd på sju timmar kopplas till en antikropp som sedan fäster sig på cancercellen. Forskning inom området pågår i forskargruppen Targeted Alpha Therapy (TAT) vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Artikeln är en del av vårt tema om Keminyheter.