Han forskar på världens farligaste gift
Nervgiftet botulinumtoxin är mest känt under namnet botox och för att kunna trolla bort rynkor.
Det anses vara världens giftigaste substans – en miljon gånger giftigare än kobragift. Ett litet ”snapsglas” rent botulinumtoxin skulle kunna döda hela Sveriges befolkning, enligt Folkhälsomyndigheten.
Men om giftet i mycket låga koncentrationer injiceras i exempelvis spastiska muskler, bryts förbindelsen mellan nerver och muskler, vilket leder till förlamning av de muskler som fått giftet i sig. Giftet används exempelvis mot kronisk migrän, svåra svettningar eller vid spasticitet efter en stroke.
Produceras av en bakterie
Botulinumtoxin förstörs om det hettas upp till över 85 grader Celsius i minst fem minuter. Det kan också förstöras vid långvarig kontakt med luft.
Toxinet är en proteinmolekyl som produceras av bakterien Clostridium botulinum.
Källa: MSB
Pål Stenmark, professor i biokemi vid Stockholms universitet, har forskat på olika botulinumtoxiner i över tio år. Han kan varje liten atomdetalj och ser toxinet som en legobyggsats han kan bygga om för att få fram nya funktioner. Bland annat har han gjort världens giftigaste substans ännu giftigare.
– Eftersom botulinumtoxiner är proteiner som du injicerar i kroppen, kan det fungera precis som ett vaccin. Immunförsvaret kan läsa sig känna igen det. Behöver man stora doser och upprepade behandlingar, finns det en risk att man får en immunrespons som inaktiverar läkemedlet, säger Pål Stenmark, i en artikel på Stockholm universitets hemsida.
Förutom att göra toxinet giftigare har han också hittat en okänd släkting. Han har letat efter molekylära släktingar i en gendatabas och där fanns en bakterie som hittats i Japan. Bakterien, som kom från ett barn som fått botulism, innehöll en helt ny variant av botulinumtoxin – det första man hittat på 50 år.
Efter det har ytterligare två släktingar hittats. En relativt ofarlig variant och en som amerikanska forskare har isolerat från en bakterie från ett mangroveträsk i Malaysia.
– Det toxinet visade sig döda malariamyggor, men inte andra myggor, vilket är speciellt. Det dödar till exempel inte våra svenska myggor, säger Pål Stenmark i artikeln.
Förhoppningen är att forskningen på toxinet från mangroveträsk-bakterien ska leda fram till att man kan bekämpa malariamyggor.
Försöker ta fram toxiner som smärtläkemedel
Pål Stenmark och hans forskargrupp designar om olika botulinumtoxiner så att de ska bli bättre som läkemedel mot exempelvis migrän, svettningar och spasticitet.
De försöker också få fram toxiner som kopplar till sensoriska nerver för att kunna använda toxinet som smärtläkemedel.
Forskargruppen använder röntgenkristallografi och kryoelektronmikroskopi. På det sättet kan de få fram tredimensionella bilder av hur proteinet ser ut.