Begreppet life science används mer och mer – men definitionen spretar
Av I en krönika i förra numret av Life Science Sweden konstaterade STUNS Life science verksamhetsledare Björn Arvidsson att en fråga om vad life science innebär ger lika många svar som antalet personer som tillfrågas. Ett till tecken på att det råder en viss förvirring kring begreppet är att ingen annan artikel på innovationsprogrammet Swelifes webbplats har haft så många läsare som en med rubriken ”Vad är life science?”. Det berättar Swelifes kommunikationsstrateg Karin Lilja.
Även Life Science Sweden märker av förvirringen. Det är inte helt ovanligt att vi får pressmeddelanden från andra länder som handlar om allt från psykologi till livsmedel.
Någon definition av life science finns inte i Svenska Akademiens ordbok, SAOL. När Life Science Sweden talar om life science och den sektor vi bevakar inkluderar vi medicinska fält som läkemedel, diagnostik och medicinteknik. Det är även de områden som regeringens
life science-strategi kretsar kring och de fält som ofta avses bland aktörer i Sverige som använder begreppet.
I regeringens life science-strategi uppges att ”life science-sektorn omfattar de företag, universitet och högskolor samt offentliga aktörer på kommunal, regional och statlig nivå, som genom sin verksamhet bidrar till att främja människors hälsa”. Just att life science syftar till att främja människors hälsa återkommer ofta när begreppet ska förklaras.
I internationella sammanhang har life science/life sciences en betydligt vidare mening. I Cambridge Dictionary definieras det som vetenskaper om levande varelsers struktur och beteenden. Som exempel ges bland annat botanik, zoologi, biokemi och antropologi.
Svenska Biotermgruppens redogörelse för begreppet är också mer i linje med den vidare engelska definitionen, men gruppen konstaterar att det saknas en entydig och väl avgränsad definition.
”Enligt en vid definition ingår alla vetenskaper som har med livsprocesser att göra, dvs. i förlängningen även sådant som psykologi, kanske t.o.m. geografi och delar av matematiken. En något snävare definition av livsvetenskaper jämställer det mer med biovetenskaper”,
skriver Biotermgruppen.
Som svensk översättning av life science används ordet livsvetenskaper. Även det begreppet är det svårt att finna en enhetlig definition av, men det verkar ofta användas på samma sätt som life science definieras på engelska, det vill säga om samtliga vetenskaper som studerar livsprocesser.
Trots att innebörden av begreppet life science är otydligt för många används det allt mer, inte minst i tidningen du nu håller i handen som för några år sedan bytte namn från Biotech Sweden till Life Science Sweden.
En sökning i Mediearkivet ger att ”life science” användes för första gången i svensk press år 1989. Då användes begreppet en enda gång i tidningarna som ingår i arkivet. Det gällde då ett företag som inkluderade ”life science” i sitt firmanamn. Sedan användes inte begreppet alls fram till 1997 då det förekom 17 gånger för att sedan stadigt öka år för år. Förra året användes det mer än 7 300 gånger.
Definitioner av begreppet life science
”Till life science-branschen räknas företag inom biomedicin, bioteknik, medicinteknik och läkemedelsutveckling och -tillverkning, inklusive specialiserade underleverantörer och konsulter. Hit räknas även företag som arbetar med utveckling av diagnostik och behandlingsmetoder samt företag som tar fram produkter och tjänster kopplat till e-hälsa.”
Källa: Swelife
”Enligt en vid definition ingår alla vetenskaper som har med livsprocesser att göra, dvs. i förlängningen även sådant som psykologi, kanske t.o.m. geografi och delar av matematiken. En något snävare definition av livsvetenskaper jämställer det mer med biovetenskaper (som enligt den första definitionen är en del av livsvetenskaperna) och tar bara med de biologiska vetenskaperna”
Källa: Biotermgruppen
”Life science består av flera olika vetenskaper, till exempel medicin, kemi, teknik och biologi som syftar till att förbättra människors liv och hälsa. I life science-sektorn ingår bland annat forskare, lärosäten, hälso- och sjukvården, landstingen
och näringslivet inom läkemedel, medicinteknik och bioteknik.”
Källa: Vetenskapsrådet
Definitionerna ovan är utdrag. Se respektive källas hemsida för fullständiga texter.
Hur viktigt är det då med en definition? Spelar det någon roll att tidningar, offentliga instanser och regeringen använder life science på ett sätt som skiljer sig från den definition som exempelvis Biotermgruppen ger?
Biotermgruppen påpekar själv att det i många fall är en poäng att bestämma sig för en enda tolkning av en fackterm, så att man är överens om vad som avses. Men gruppen påpekar samtidigt att det synsättet inte nödvändigtvis gäller för vetenskapsgrenar.
”Vetenskapen utvecklas ju ständigt och något som kallades kemi för femtio år sedan kanske kallades biokemi för tio år sedan och molekylärbiologi i dag”, skriver gruppen.
Biotermgruppens definition är från år 2000 och gruppens sekreterare Henrik Nilsson säger att gruppen kan komma att se över den.
– Men vi prioriterar frågor som skickas till oss framför allmänna frågeställningar och eftersom vi arbetar ideellt med detta kan det dröja innan vi får tid att uppdatera
definitionen, säger han.
Han påpekar att det kan finnas en skillnad mellan begreppet life science i singular och life sciences i plural, där det sistnämnda är alla de vetenskaper som handlar om levande organismer medan life science i singular kan tänkas ha en snävare betydelse.
Ett skäl till att ha en enhetlig definition är när rapporter görs. Exempelvis har det nyligen gjorts kartläggningar både i Stockholm-Uppsala-regionen och Öresundsregionen om life science-sektorn i respektive region. Men för att kunna göra en kartläggning av en bransch måste man veta vilka företag som ska räknas med i kartläggningen. Att biotechbolag
ingår råder det ingen tvekan om, men bör exempelvis företag som arbetar med probiotika räknas med?
Idag saknas det en samsyn om sådana frågor och därför behöver en definition tas fram för varje rapport eller annat dokument som handlar om life science. En följd är att det är svårt att jämföra hur många som arbetar med life science i olika regioner eller göra en uppskattning över hur många som finns i sektorn i hela Sverige.