Otto Cars var en av initiativtagarna till det internationella nätverket ReAct. Syftet är att bland annat att stödja utvecklingsländernas arbete. Foto: David Naylor

Det är stiftelsen Forska!Sverige som tilldelar Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, hedersutmärkelsen. Enligt motiveringen har han bland annat gjort Sverige till ett föregångsland för forskning kring antibiotikaresistens och rationell antibiotikaanvändning. 

– Jag är väldigt hedrad och glad. Men jag känner att jag delar utmärkelsen med många, vi har haft ett långvarigt arbete på många nivåer där flera drivit på för det samlade och unika grepp som Sverige har tagit, säger Otto Cars.

 Professorn initierade bland annat Strama, ett nationellt nätverk som sedan 1995 verkat för att bevara antibiotika som effektiva läkemedel – bland annat genom utformning av nationella handlingsplaner. Något som snappades upp av EU, som vid samma tid som grundandet tog fram politiska styrdokument. Strama uppmärksammades även av WHO.

– Startpunkten var att vi såg allt fler utbrott av resistenta pneumokocker och kände att vi inte hade någon överblick över stammarnas spridning och förekomst. Så vi byggde ett system där vi samlade och delade information, och Sverige blev intressant att titta på.

2019 miste cirka 1,3 miljoner människor livet till följd av antibiotikaresistenta bakterieinfektioner – en betydligt högre siffra än tidigare uppskattat. Resistensen skördar därmed fler liv än både malaria och hiv. Otto Cars lyfter att det trots det allvarliga läget ändå går framåt, de flesta länder har nu exempelvis en nationell plan.

– Vi ser också många engagerade initiativ bland vårdpersonal och organisationer i civilsamhället. Men, parallellt med det sprider sig också resistensen. Det är en kapplöpning mellan våra åtgärder och den tysta pandemi som breder ut sig. Vi måste öka farten.

Att ta fram antibiotika som kan motstå de mest resistenta bakterierna under längre tid än idag tror han är möjligt. Men då krävs globala långsiktiga samarbeten, inte enstaka projektsatsningar som han menar att det varit för mycket av inom EU.

– Vi måste tänka större, inrätta ett globalt institut där många forskare får stora resurser. Framförallt måste vi hitta nya och snabbare samarbetsformer.  

Enligt Otto Cars är det i de tidiga utvecklingsstegen av antibiotika som de största vetenskapliga utmaningarna finns. I dag är det mindre akademiska forskargrupper och småföretag som förser världen med 80 procent av de molekyler som kan bli antibiotika poängterar han, och “mycket går förlorat eftersom det saknas kunskap och pengar”. 

– Om ett företag hittar en molekyl med potential måste det få tillgång till rådgivning, rätt kompetenser och resurser att testa det. Små forskargrupper fixar inte det själva. Vi behöver ett helt maskineri som pumpar ut nya molekyler i tiotals år tills det möjligen kommer fram ett nytt koncept. 

Att Sverige 2023 tar över ordförandeklubban i EU ser han dock som hoppfullt. När vi hade ordförandeskapet 2009 ledde det fram till unionens första handlingsplan kring överanvändning av antibiotika. 

Men, allt kokar ned till att rika länder behöver bidra mer för att verkliga framsteg ska nås poängterar Otto Cars – som inte ser tillräcklig politisk vilja i nuläget.

– Det krävs mer samarbete och mer solidaritet. Samhället måste gå in med full kraft, det är en global ödesfråga. Lyckas vi inte behandla bakterieinfektioner påverkas hela samhällsekonomin och den globala utvecklingen.