”Vi behöver se fördelarna med regleringar”
Om det är någon trend som kommer hålla i sig i EU är det tendensen att upprätta nya regelverk, samt reglera innovationer och marknader. Det är lätt att i frustration svära över detta, men med lite eftertanke så inser vi att regelverken har ett syfte och att dessa faktiskt gör nytta.
Regleringarna bidrar bland annat till sund och rättvis konkurrens, kund- och patientsäkerhet, samt standarder som i sin tur skapar stordriftsfördelar. Givetvis tillför de också resurskrävande byråkrati och administration, samt kontroll och revision som i sin tur tar tid och kostar pengar, men fördelarna väger tyngre.
Sverige är ett land som sedan efterkrigstiden byggt en ekonomi på högteknologi och komplexa tekniska lösningar, exempelvis läkemedel och medicinsk teknik. Dessa branscher är vana att förhålla sig till och efterleva regleringar.
Men de senaste regelverken har skapat flaskhalsar som riskerar att slå hårt om vi inte gör mer för att utveckla området.
Ingen har undgått de nya regelverken inom in vitro diagnostik respektive medicinsk teknik och under lång tid har vi även uttryckt oro och frustration över bristen på notified bodies (på svenska “anmälda organ”), som hanterar dessa.
På kort sikt bör vi studera andra länder i framkant, se över vilken kompetens vi behöver, samt utbilda fler med de resurser vi redan har. Och på längre sikt är det tydligt att vi behöver lärosäten som erbjuder tydliga program samt en investering i forskning för att även kunna driva och utveckla området.
När det gäller kompetensen har vi varit starka inom läkemedel, där vi även har en av Europas mest aktiva myndigheter, men behöver bredda till kunskapsområden som täcker in medicinsk teknik, it och artificiell intelligens.
Vi tappar momentum och för att vända det krävs mer än underhåll – det krävs krafttag. Ska vi fortsatt vara bäst på innovationer måste vi också bli bäst på att ta dessa till marknad och kund!
Artikeln är en del av vårt tema om Krönika.