Samuel Lagercrantz: ”Geoffrey Hintons farhågor”
Av ”I am flabbergasted”, svarade Geoffrey Hinton i ett neutralt tonläge när han blev uppringd av Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Hans Ellegren i början av oktober och fick beskedet att han tilldelas årets Nobelpris i fysik.
Det kan översättas ”Jag är förbluffad”, inte ”jag är överlycklig” eller ”fantastiskt!”.
Kanske berodde den återhållna reaktionen på att Geoffrey Hinton, som kallas AI:s gudfader, har börjat oroa sig för vad hans forskning och innovationer kan leda till.
Hintons insatser för utvecklingen av maskininlärning är oomtvistade. De började redan på 1970-talet då den unge britten, som hade studerat både psykologi, filosofi och konstvetenskap samt doktorerat om artificiell intelligens, ville förstå kroppens mest avancerade organ bättre. För att lyckas med det började han skapa konstgjorda modeller av den mänskliga hjärnan och dess nervkopplingar.
Vi gör ett raskt kliv framåt i tiden, till 2023. Världen, inklusive undertecknad, var helt ”flabbergasted” av vad Chat GPT kunde utföra och alla pratade om AI. Geoffrey Hinton hade sedan länge flyttat över Atlanten och delade sin tid mellan University of Toronto i Kanada och Google. Hans forskning hade, mer än att öka förståelsen av hjärnan, kommit att bidra till utvecklingen av den maskininlärning som ligger till grund för Chat GPT och mängder av andra AI-innovationer som används inom vitt skilda områden.
Men när Geoffrey Hinton nu får Nobelpriset kanske vi en gång för alla kan skippa det epitetet på personer som vill diskutera risker med artificiell intelligens
I april samma år valde den framstående forskaren att lämna techjätten. Det har ofta återberättats som att han sade upp sig för att han var kritisk till Google och företagets utveckling av AI. Fast i en intervju med BBC-programmet Titans of Science säger han att det inte alls var så utan att det handlade om att han hade fyllt 75 och ville få mer tid att titta på Netflix.
Det stämmer däremot att han har farhågor om AI och att det är något han har resonerat om i media. Hans oro gäller hur AI kan användas av människor med mörka avsikter, men han menar också att det på lång sikt kan bli så att människan tappar kontrollen och att AI börjar kontrollera oss människor istället för tvärtom. De här uttalandena har säkert gjort att en del placerat honom i kategorin ”domedagsprofeter”.
Men när Geoffrey Hinton nu får Nobelpriset kanske vi en gång för alla kan skippa det epitetet på personer som vill diskutera risker med artificiell intelligens. För ska vi få en så ljus framtid som möjligt där maskininlärning används på bästa sätt, i sjukvården och i andra sammanhang, behövs både de som ser risker med den nya tekniken och de som ser sig som teknikoptimister. Det är när åsikter bryts mot varandra som vi får ett dynamiskt och framgångsrikt samhälle.
Artikeln har tidigare varit publicerad i Life Science Swedens systertidning Medtech Magazine nr.4.2024
Artikeln är en del av vårt tema om Ledare.