Hjärtat ett lapptäcke av gamla och nya celler
Hjärtats celler byts ut successivt under hela livet visar en ny studie. Rönen kan få betydelse för framtida behandlingar av hjärtsjukdomar.
Enligt en myt byts alla celler i vår kropp ut vart sjunde år. Sanningen är dock att vissa celltyper byts ut varje vecka medan andra celler hänger med oss hela livet ända från födseln.
Hur just hjärtats celler byts ut har länge varit okänt, en del forskning har tytt på att hjärtat består av samma celler hela livet medan andra studier visat att det bildas nya hjärtceller då och då.
Under ledning av Jonas Frisén visar nu KI-forskarna att en procent av hjärtcellerna hos en 20-åring byts ut varje år. Omsättningshastigheten minskar successivt i livet, men nästan en halv procent av cellerna byts fortfarande ut varje år när vi är 75-år gamla. Den långsamma omsättningen betyder att de flesta av hjärtats celler inte hinner bytas ut under ett normalt liv. Hjärtat består därför av en blandning av gamla och nya celler.
När hjärtceller dör till följd av exempelvis en hjärtinfarkt, leder det oftast till permanent nedsatt funktion hos hjärtat. Att det nu blivit känt att hjärtceller kan nybildas öppnar upp nya möjligheter att hitta behandlingar som stimulerar nybildningen så att hjärtat återhämtar sig bättre.
Studien utfördes med hjälp av en metod för åldersbestämning av celler som utvecklats vid Karolinska institutet. Metoden bygger på att kol-14 lagras i kroppens celler, och eftersom halterna har varierat under de senaste decennierna fungerar de som en datummärkning av när celler bildades. De kärnvapentester som gjordes under kalla kriget ledde till exempel till att halterna av kol-14 i atmosfären och därmed i våra celler ökade kraftigt.
