Peptider knäcker bakteriers barriär
Antibiotikaresistenta bakterier är ett växande problem och nya alternativ är viktiga för att möta behoven som finns. Peptider som skadar bakterier kan vara en väg att gå och de har studerats i en avhandling från Uppsala universitet.
Bland annat saknar bakterierna det kolesterol som finns i människans cellmembran. Bakteriernas membran har också en negativ laddning, som mänskliga celler saknar. De antimikrobiella peptiderna är däremot positivt laddade och dras därför till bakteriernas negativa membran. Där kan de skapa hål eller bryta sönder membranen, vilket dödar bakterien.
Men det räcker antagligen inte . Bakterier har visat sig kunna minska sin negativa laddning och på så sätt bli resistenta. Ofta kan bakterierna också avge enzymer med uppgift att klippa sönder peptiderna. Adam Strömstedt har tittat på alternativa egenskaper att förbättra hos peptiderna.
En upptäckt han har gjort är att om han kan införa aminosyran tryptofan på rätt ställen, både ökar peptidernas antibiotiska effekt och samtidigt skyddar tryptofankedjan mot bakteriernas försvarsenzymer. Om han sätter på en svans av flera tryptofaner på en peptid, så fastnar peptiden lätt på bakteriens yta och bänder sönder dess membran. Då dör bakterien. Däremot verkar sådana peptider inte klara av att böja människans cellmembran, då kolesterolet fungerar som ett stabiliserande skydd. Ingenting hos bakterierna liknar kolesterol, så det är inte troligt att bakterierna lär sig att bilda kolesterol till sina membran.
Möjligheterna kring antimikrobiella peptider som komplement till traditionell antibiotika bedömer Adam Strömstedt som stora.
- De är en potentiell guldgruva som man först på senare tid börjat titta på: direktverkande bredspektrumsantibiotika med låg resistensproblematik – en läkares dröm. Om ett decennium bör man hitta dem på apotekshyllan, säger Adam Strömstedt.
Peptiderna kommer troligen inte distribueras oralt, då de inte tas upp i tarmen naturligt och riskerar att brytas ner av magsaftens enzymer. Istället tänker sig Adam Strömstedt att de i framtiden kommer att användas lokalt på hud, slemhinnor och i andningsvägarna, i form av gel, spray eller munskölj.
