En miljard till Karolinskas groddbolag
Av runt 40 bolag tar de första klivet ut kuvösen redan i år. I skuggan av den bygg- arbetsplats som ska bli Karolinska Instiutet Science Park ligger en liten anspråkslös byggnad i gult tegel. Den ser ut som en landsortsskola från femtiotalet men inrymmer en del administration, en grupp unga företag och riskkapitalbolaget Karolinska Development.
– Det är inte vi som bygger, betonar Conny Bogentoft, vi har inte de pengarna. Vi bor anspråkslöst och våra företag har inte råd med hyrorna i ett nybygge. Det blir i huvudsak Biovitrum som flyttar in i vinter.
Han är vd för Karolinska Development och har dragit in omkring emn miljard till de circa 40 företag som vuxit upp sedan han fick jobbet hör för tio år sedan. Sammanslagna skulle de utgöra Sveriges näst största läkemedelsbolag. Han har passerat pensionsåldern men tänker inte slå sig till ro ännu.
– Nu är det examenstid. Vi har vaskat fram ett antal guldkorn som kan utvecklas till nya läkemedel. Från och med i år fram till 2012 är det examen. Går det bra kan vi sedan antingen sälja bolagen eller bygga dem större. Och just nu, veckan före påsk, har vi skapat ett större bolag av fem mindre. Det heter Pergamum och innehåller sex projekt baserade på forskning från fem universitet. Ämnet är sårdermatologi och i gruppen ingår från början ett försäljningsbolag, berättar Conny Bogentoft.
Själv började han som apotekare men drogs redan under studietiden till labbmiljön. Som postdoktorand i Austin i Texas under den legendariske professorn Karl Folkers fick han sin kontakt med den moderna biotekniken.
– Vi var pionjärer, ja först världen med att isolera hormoner från hypotalamus. Jag blev kvar ett par år som forskarassistent och byggde upp ett par forskargrupper. Jag var helt inställd på en forskarkarriär och återvände till Farmaceutiska instittutionen ett par innan men av familjeskäl flyttade jag och min fru till Göteborg.
Han fick jobb på Astra Hässle 1972 som farmaceut men kom att jobba mycket med beredningsmetoder som var avgörande för tillverkningen av till exempel Losec.
– Återigen hade jag turen att hamna i en kreativ miljö, där John Sjögren och Ivan Östholm arbetade oerhört intensivt och kreativt och hoppade på svåra saker som igen gjort förut. Sedan gick jag till Aco Läkemedel, som var ett litet bolag där jag fick mer svängrum. Man kunde följa en produkt från utvecklingen till marknaden, säger Conny Bogentoft.
Men snart skulle företagsköpen och sammanslagningarna förvandla de små, självständiga bolagen till giganten Kabi Pharmacia. Conny Bogentoft gick tillbaka till Astra Arcus som forskningschef bara för att hamna i nya sammanslagningar och uppköp.
– Vad gjorde vi egentligen under nio år? Allt annat än forskade. Jag administrerade personal och lokaler. Jag var 56 år och en dag frågade min vän Hans Wigzell mig om jag ville ha ett roligt jobb.
Året var 1999 och de två började bygga upp Karolinska Institutets innovationssystem.
– Då fanns redan Karolinska Innovation som bolag men utan verksamhet. Det fanns en hög projektidéer. Jag och en amerikansk kollega startade utvärderingar, hittade spännande projekt som vi försökte baxa vidare med mycket små resurser. Vi skapade en portfölj av startup-bolag och trodde att riskkapitalisterna skulle nappa. Intresset var noll och det berodde på att företagen var i för tidig fas. Det skulle dröja till 2002 innan vi fick kontakt med den schweiziska banken EFG och 75 av deras privatkunder som satsade sammanlagt 100 miljoner kronor. Det tog tid att dunka in budskapet att det finns unika möjligheter att hitta projekt i den akademiska miljön som kan utvecklas till lönsamma produkter och företag.
Den första portföljen med 15 bolag låg i Karolinska Development I. Några år senare bildades Karolinska Development II med 18 bolag men inför planerna på ett bolag nummer tre var det dags att tänka om.
– Vi hade då nya stora ägare som Tredje AP-fonden och vår bästa partner, Östersjöstiftelsen, vars P-O Edin är den klokaste människa jag träffat. Men det var inte lätt att övertyga 200 ägare att det var bättre att slå ihop bolagen. Vi lovade att ta oss till börsen för att visa omvärlden att det lönar sig för alla parter att investera i forskning och kommersialisering av forskningsresultat, säger Conny Bogentoft.
Han beskriver utvecklingsbolagets arbetssätt som flexibelt, ekonomiskt rationellt och precist när det gäller att identifiera unika affärsmöjligheter och ta dem framåt.
– Vi har i portföljen 18 projekt som jag beskriver som first in class. Det handlar om nya molekyler, nya mekanismer som saknar motsvarighet i världen. Och de svarar mot ett stort medicinskt behov. De kan verkligen göra någonting för mänskligheten!
Det råder väl inget tvivel om vad han ska ägna sig åt de närmaste åren. Inte mata änderna vid Mälarens strand, inte spela golf på Lövsta Golfklubb som ligger ett par slag från hans hus i Hässelby. Han har guldklimpar i korgen och släpper dem först när de ger pengar. Och någon annan stans vill han inte vara. 25 år inom storföretag har lärt honom:
– Pharmacia och Astra Zeneca byggde internationella bolag genom att köpa upp och slå samman mindre, kreativa företag. Dagens läkemedels jättar köper hälften av sina utvecklingsprojekt från mindre företag och tror att marknadstänkande kan styra forskningen. Men idéer föds inte så, de föds i små kreativa miljöer där de kan behöva lång tid för att utvecklas, säger Conny Bogentoft och har därmed beskrivit den inkubator har förestår.