Sverige halkar efter med klinstudier
- För att klara konkurrensen måste vi få en mera forskningsinriktad sjukvård, kommenterar Olle Stendahl resultaten i Swedenbios årliga pipelinerapport.
- Effekten av krisen kommer att synas först nästa år, säger Karin Aase, som har varit ansvarig för rapporten på Swedenbio.
Förra året godkändes fem nya läkemedel för den svenska marknaden. Fyra av dessa kommer från samma företag och är preparat för att minska nikotinberoende och det femte är en opioid som ges till cancerpatienter med svåra smärtor.
- Rapporten är bra, men den visar upp en ganska ljus bild med en positiv utveckling. Generellt står vi dock inför en allt tuffare konkurrens, säger Olle Stendahl, som tidigare i år presenterade utredningen Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården.
Enligt Swedenbio blir den svenska läkemedelsbranschen bättre på att ta fram nya preparat, men samma trend finns i övriga Europa. Mätt i antal kliniska prövningar per invånare placerar sig Sverige på åttonde plats i Europa och i absoluta tal halkar vi ner till tolfte plats.
- Det är inte någon bra placering. Läkare i Sverige är generellt sett dåliga på att leverera patienter till kliniska prövningar, säger Karin Aase.
Kaj Stenlöf på nybildade Gothia Forum, som jobbar för att gynna kliniska prövningar i Västsverige, är inne på samma spår.
- Framgångsfaktorn för oss i Sverige, med den sammanhållna vårdapparat vi har, är att förbättra integrationen av forskningen i vården. Det ökar inte bara antalet projekt som genomförs, utan även möjligheten att skapa nya upptäckter, bolag och arbetstillfällen, säger han.
Antalet kliniska prövningar i fas I och III har minskat något mellan 2007 och 2008, medan det finns en svag ökning för fas II-studier. Karin Aase påpekar också att företagen kan kompensera för att de prekliniska studierna bantas, genom att samarbeta med akademin.
- Det som märks nu i kristider är att antalet prekliniska studier minskar, men den effekten ser vi inte förrän om några år och det är inte ens säkert att den kommer då om samarbetena med akademin är gynnsamma, säger Karin Aase.
Universitet och högskolor kan bidra med nya projekt, som företagen kan ta till klinisk fas när det sedan finns bättre möjligheter att finansiera kliniska studier. På så vis kan bolagen få möjlighet att fylla på i sin pipeline, trots att de prekliniska studierna läggs på is eller avslutas för att spara pengar, enligt Karin Aase.