EU-larmet om antibiotikaläget överdrivet
Enligt EU finns det bara 15 läkemedelskandidater i världen som kan bli avgörande för bekämpningen av multiresistenta bakterier. Siffran orsakade ett larm när rapporten presenterades i mitten av september. Men undersökningen tar bara hänsyn till substanser i klinisk fas.
Av de 15 identifierade preparaten med ny target och systemisk (att preparatet inte enbart verkar lokalt) effekt kommer hälften från USA. Resterande projekt finns i Japan, Holland, Frankrike och Tyskland. Från Norden är pipelinen helt torr, enligt utredningen.
Men enligt en undersökning som Vinnova gjorde inför en av de workshops som hölls under EU-konferensen, är det inte hela sanningen. EU-rapporten inkluderar nämligen bara substanser som befinner sig i klinisk fas vilket gör att alla tidiga projekt faller utanför. Pia Keyser, forskningschef på Creative Antibiotics, är en av dem som deltog i utredningsarbetet inför rapporten. Hon anser att rapporten ger en orättvis bild av den forskning om pågår.
- Det är inte alls dött. Det finns massor med både projekt och patent på det här området och forskarna är jätteentusiastiska, säger Pia Keyser.
Syftet med Vinnovas rapport, Resistenta bakterier – nya innovationer, var just att kartlägga de prekliniska projekt som pågår. Enligt rapporten publicerades 1033 vetenskapliga artiklar som berör forskning kring nya antibiotika från 1999 fram till i dag. Av dessa hade hälften publicerats av grupper eller företag i USA. Svenska forskare låg bakom 31 av artiklarna medan 25 av publikationerna hade danskt ursprung. Enligt Otto Cars, ordförande för Samverkande mot antibiotikaresistens, STRAMA, var det ett medvetet grepp att bortse från dessa prekliniska projekt när rapporten från EMEA och ECDC sammanställdes.
- Vi valde avsiktligt att inte ta med prekliniska projekt i rapporten för att visa politikerna hur allvarligt läget är. Problemet är att det saknas en brygga mellan preklinisk och klinisk forskning, det är ju ur preklinisk fas som de nya läkemedelskandidaterna ska hämtas, säger Otto Cars.
Vinnovas rapport visar också att det bara finns runt 30 bioteknikföretag världen över som arbetar med lågmolekylära substanser mot bakterieinfektioner. Detta är förhållandevis låga siffror jämfört med exempelvis cancerområdet där det finns drygt 150 företag. Bland de nordiska bolagen är det enligt rapporten bara danska Santaris Pharma och svenska Creative Antibiotics som utvecklar substanser inom det här området.
Rickard Bergström, vd på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, menar att det måste komma till incitament för att förbättra forskningen kring nya antibiotika.
- Tyvärr är marknadsmekanismerna satta ur spel. Om vi tar fram ett nytt antibiotikum är tanken att det inte skall användas så mycket, utan bara när det verkligen behövs. Varken pensionsfonder, riskkapitalister eller läkemedelsföretag vill investera i projekt där man inte får återbäring, säger Rickard Bergström.
Men att marknaden för nya antibiotika skulle vara för osäker håller Pia Keyser inte med om.
- Vi tror att det finns en stor underliggande marknad för antibiotika med nya verkningsmekanismer, säger Pia Keyser.
