Här är Lunds nya professorer
På fredag installeras 28 nya professorer vid Lunds universitet. Tretton av dem har anknytning till life science-området. Bland dem finns forskare som studerar astma, diabetes och forskningens politiska förutsättningar. En av dem arbetar med enzymet telomeras, vars upptäckare tilldelas årets Nobelpris i medicin.
Marja Ekblom blir professor i hematologi. Hon forskar kring adhesionreceptorer hos normala och leukemiska stamceller. Resultaten av hennes studier kan komma att få betydelse för vidareutveckling av tekniker för stamcellstransplantation och
nya behandlingsmetoder mot leukemi.
David Erlinge blir professor i kardiologi. Han ägnar sig dels åt kliniska patientstudier, dels åt molekylärbiologisk grundforskning. Fokus för David Erlinges arbete ligger på hur det purinerga systemet är kopplat till utveckling av hjärt- kärlsjukdomar. Hans forskargrupp har bland annat gjort studier som förklarar varför diabetiker inte får fullständig effekt av blodförtunnande medel. De har också visat hur det purinerga systemet blockerar insulinfrisättningen och får insulinproducerande celler att dö. Syftet med studierna är att kunna förutsäga och förhindra uppkomsten av hjärtinfarkt, samt att ta fram akuta och långsiktiga behandlingar som kan begränsa skadorna vid hjärtinfarkt.
Lennart Larsson blir professor i mikrobiell metabolomik. Resultaten från hans forskning stödjer den så kallade hygienhypotesen som säger att en stor del av dagens allergier beror på att människor i det moderna samhället utsätts för alldeles för lite mikroorganismer. Han och hans kollegor forskar också på tobaksrök som visat sig innehålla höga koncentrationer av endotoxiner och andra mikrobiella ämnen. Dessa rön kan till viss del förklara varför många rökare drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, och andra sjukdomar i andningsorganen.
Åke Lundwall blir professor i molekylärbiologi med klinisk experimentell inriktning. Hans forskargrupp har kartlagt de vanligaste proteinerna i sädesvätska, bland annat prostata-specifikt antigen, PSA, som används som diagnostikmarkör för prostatacancer. En stor del av gruppens forskning är också inriktad på den normala funktionen hos sädesvätskans proteiner. Åke Larsson och hans kollegor kommer framöver att fokusera sin forskning på manlig fruktsamhet.
Hindrik Mulder blir professor i metabolism. Han ägnar sig åt studier av de mekanismer som styr frisättningen av insulin vid diabetes typ II. Tillsammans med sina kollegor undersöker han hur ämnesomsättningen inne i betaceller påverkas av förändringar i blodsockernivån. Målet är att förklara varför vissa genetiska förutsättningar leder till diabetes typ II och därmed kunna skapa nya och förbättrade möjligheter att förhindra och behandla sjukdomen.
Erik Renström blir professor i experimentell endokrinologi. Hans arbete syftar till att förstå vad som går fel vid utveckling av diabetes typ II, hur olika nedärvda eller förvärvade betacellsdefekter yttrar sig och vilka av cellens normala uppgifter som är störda. Målet är att finna sätt att behandla sjukdomen, eller att helt förhindra att den bryter ut.
Jan Sundquist blir professor i allmänmedicin. Han leder nystartade Centrum för primärvårdsforskning vid CRC på UMAS, som är ett samarbete mellan Region Skåne och Lunds universitet. Syftet med hans forskning är främst att förbättra folkhälsan och att överbrygga klyftan mellan den akademiska världen och den kliniska vardagen. Hans ambition är att skapa nätverk för forskning och kunskapsutveckling för att förbättra patientomhändertagandet genom att nya forskningsrön överförs till daglig klinisk praxis. Han vill också sporra forskare att studera väsentliga frågeställningar med förankring i den kliniska vardagen och har därför nyligen startat sex allmänmedicinska kunskapscentrum på vårdcentraler runt om i Skåne.
Gunilla Westergren-Thorsson blir professor i medicinsk cellbiologi. Henns forskning berör bindvävsförändringar i samband med luftvägssjukdomar som astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. Kunskaperna om bindväven och bindvävsproducerande celler bidrar till en ökad förståelse för mekanismerna bakom dessa sjukdomar, och också möjlighet till att hitta nya markörer för att ge en så tidig diagnos och optimal behandling som möjligt.
Mats Brenner blir professor i forskningspolitik. Inom ämnet forskningspolitik studeras de olika krafter som formar forskningen – forskarna själva, politiska aktörer, forskningsfinansiärer,
internationella samarbeten, näringsliv och förvaltning. Mats Brenner arbetar främst med studier av makt och inflytande, utifrån metoder och teorier från sociologi och policyanalys. Syftet är att förstå villkoren för forskningen i dagens samhälle, hur den styrs och av vem den styrs, och hur arbetsformer och arbetsvillkor ser ut inom universiteteten.
Cecilia Emanuelsson blir professor i biokemi. Hennes forskning rör ett hjälparprotein, molekylärt chaperon, som finns i gröna växter. Liknande proteiner finns i alla organismer, inklusive människan, och kunskap om dem kan vara till nytta för att förebygga sjukdomar. Cecilia Emanuelsson och hennes kollegor försöker klarlägga hur hjälparproteinet interagerar med andra proteiner så att dessa inte förstörs när cellen utsätts för stress.
Ulf Ellervik blir professor i bioorganisk kemi. Hans forskning handlar om att använda kolhydrater för läkemedelstillämpningar. Kolhydraterna på cancerceller skiljer sig ofta från
dem som sitter på vanliga celler, och man kan därför selektivt
slå ut tumörceller genom att använda läkemedel riktade mot dessa. Hans forskargrupp har tidigare upptäckt att kolhydraten xylos, björksocker, verkar selektivt mot vissa typer av cancerceller när den kopplas till naftalenderivat. Syftet med forskningen är att ta fram nya behandlingsmöjligheter för cancer.
Marie Wahlgren blir professor i läkemedelsteknologi. Hennes arbete syftar till att ta fram nya formuleringar av biomolekyler som proteiner och peptider. I dag kan biologiska läkemedel nästan enbart ges i form av injektioner. Marie Wahlgrens grupp jobbar därför för att hitta nya administrationsvägar så att dessa läkemedel blir lättare att använda. Framför allt arbetar de med formuleringar som innebär att substansen ges genom injektion, men där läkemedlet läcker ut så långsamt att patienten kanske bara behöver ta en spruta i månanden. I framtiden hoppas de dock kunna få fram formuleringar som gör att också dessa typer av läkemedel kan tas i form av tabletter eller kapslar.