23948sdkhjf

Chatt inspirerade till bättre molnberäkningar

En grupp forskare har byggt en ny teknik för molnberäkningar. Istället för fråga-svar principen bygger programmet på omvänd kommunikation mellan server och dator. - Webbtjänster används mycket i biovetenskaper, säger en av forskarna, Ola Spjuth.
Cloud computing bygger på att molnen ska vara åtkomliga via internet, men de stora mängder data som behöver överföras gör att den teknik som använts för webben (HTTP) inte längre är effektiv. Forskare vid Uppsala universitet och Ludwig-Maximilians-Universität i München har nu tagit fram en ny standard eller protokoll för dataöverföring i datormoln. Standarden, IO Data, beskrivs i en artikel som publicerades i BMC Bioinformatics i september.

- Webbtjänster används mycket i biovetenskaper, och ganska ofta är det långa jobb som körs, säger en av forskarna bakom den nya standarden, Ola Spjuth från institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet.

Undviker upprepade frågor

- Eftersom webben är baserad på HTTP, som är ett så kallat pull-protokoll där principen är "fråga så får du svar", så kan en tjänst inte på ett enkelt sätt skicka ett meddelande om var den befinner sig, vad den erbjuder, eller om ett jobb är klart. Vårt protokoll tar hand på dessa problem och är ytterst lämpligt när man har långa jobb och när man vill kontrollera vem som har tillgång till tjänsten.

"Fråga så får du svar"-principen på webben, som innebär att ett anropande program ofta måste skicka upprepade frågor till en serverdator för att ta reda på om denna är färdig, har jämförts med en bartender som istället för att vänta på beställningar hela tiden frågar alla gäster vid bardisken, i tur och ordning, om de skulle vilja ha en ny drink. Den uppenbara ineffektiviteten i ett sådant protokoll har börjat bli ett problem inom informationstunga områden som biovetenskaperna.

Byggde vidare på teknik för chattprogram

Uppsalaforskarnas protokoll IO Data är baserat på en teknik, XMPP, som ursprungligen utvecklades för chattprogram som till exempel Google Mails chattfunktion. Ola Spjuth berättar:

- Vi har byggt ut XMPP-protokollet så att det kan användas för webbtjänster. Protokollet ger en rad fördelar över existerande tekniker - bland annat kan man publicera tjänster som användare sedan enkelt kan lokalisera.

- Eftersom XMPP, precis som i chat, kräver att man loggar in till ett XMPP-nätverk eller moln, kan man begränsa åtkomsten på användarbasis. Detta kan vara användbart för att ge privilegier inom ett företags privata moln. Genom att servern skickar svar när den är färdig undviker man också de upprepade frågor som behövs i HTTP.

- XMPP har mycket andra trevliga funktioner och utbyggnader, till exempel kryptering och integrering med andra protokoll. En möjlighet är att integrera med SMS, så att man kan få ett meddelande på sin mobil när ett jobb är klart.

IO Data-standarden är egentligen inte alls begränsad till life science utan skulle kunna användas till många slags andra tillämpningar där mycket data behöver skyfflas runt. Enligt Ola Spjuth har folk utanför biovetenskaperna redan visat intresse för att använda IO Data till sina egna behov.

För att visa hur man konkret kan använda standarden har uppsalagruppen integrerat den i ett par webbtjänster.

- Vi har exemplifierat standarden med tjänster inom biovetenskap, till exempel för att förutsäga hur olika HIV-läkemedel har effekt på olika HIV-mutanter.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.079