Biverkningar mörkas i medicinska tidskrifter
Upp till hälften av de kliniska studier som redovisas i medicinska tidskrifter saknar tillräcklig information om biverkningar. Det visar en granskning av 133 artiklar ur sex av världens mest namnkunniga publikationer.
Forskarna i studien använde sig av ett standardiserat formulär för att analysera text och grafiska data i artiklarna som var relaterade till just biverkningar. Oönskade sidoeffekter nämndes visserligen i 87 procent av de analyserade texterna Resultaten visar att upp till hälften av de granskade artiklarna inte innehöll tillräcklig biverkningsstatistik. I 15 av artiklarna saknades rapportering av biverkningar helt och hållet. I fyra av texterna angavs visserligen att biverkningar hade förekommit men utan siffror. Nära hälften, 47 procent, av artiklarna utelämnade information om att studier avbrutits på grund av oönskade sidoeffekter och i 27 procent nämndes ingenting om hur allvarliga biverkningarna var. I ungefär en tredjedel av studierna begränsades rapporteringen till vissa typer av biverkningar, oftast bara vanliga eller allvarliga sådana.
- Det är anmärkningsvärda resultat om det är så att forskarna bakom de granskade prövningarna verkligen låtit bli att mäta förekomsten av biverkningar. Å andra sidan kan det vara så att denna information finns men att redaktionen på de vetenskapliga tidskrifterna tagit bort det av någon anledning, i så fall ligger ansvaret hos dem, säger Pierre Lafolie, verksamhetchef för Karolinska Trial Alliance, KTA.
Enligt Philippe Ravaud och hans kollegor pekar deras fynd på att rapporteringen kring kliniska prövningar skiljer sig markant från riktlinjerna för detta. ”Undermålig rapportering av biverkningar kan leda till misstolkning och felaktiga slutsatser av studierna” skriver de i sin rapport. Bland annat påpekar de att forskare kan mörka förekomsten av sällsynta, allvarliga biverkningar genom att bara rapportera de vanligast förekommande sidoeffekterna.
- Jag tror inte att det handlar om medvetet fusk. En förklaring kan vara att de som gjort studierna blir så entusiastiska över att substansen visat den önskade effekten att de negativa effekterna hamnar helt enkelt i skuggan, säger Pierre Lafolie.
Sämst på att ha med biverkningar i rapporterna var, enligt de parametrar de franska forskarna använde, författarna bakom artiklarna i British Medical Journal, BMJ. Här innehöll till exempel bara 58 procent av artiklarna statistik över sidoeffekterna medan motsvarande siffra låg på 80-90 procent i de fem andra tidskrifterna. BMJ var också sämst i studien på att inkludera allvarlighetsgraden av sidoeffekterna. Knappt hälften av artiklarna där innehöll sådana data medan 88 procent av rapporterna i New England Journal of Medicine, NEJM, hade med denna information. Annals of Internal Medicine var bäst på att rapportera att studier lagts ner till följd av allvarliga sidoeffekter. Detta fanns med i 75 procent av fallen.