Ojämnt pris på klinstudier
Det går inte att jämföra kostnader för kliniska studier i olika landsting. Bolagen famlar i blindo när det gäller kostnader och drabbas ofta av varierande priser på grund av de extraavgifter som sjukhusen tar ut.
I längden blev det ohållbart att hålla båda listvarianterna uppdaterade, varför det i dag inte finns någon sammanställning över priserna, vare sig centralt eller ute på klinikerna. Och eftersom det kostar olika mycket att bedriva vård i olika landsting och regioner varierar kostnaden, inte bara från prövning till prövning beroende på dess utformning, utan även från sjukhus till sjukhus.
För att ytterligare komplicera jämförelsen lägger alla aktörer på en så kallad over head-kostnad, oh-kostnad. Denna kostnad ska täcka indirekta, administrativa utgifter för sjukhuset, det vill säga de kostnader som inte ingår i offerten för prövningen. Hur offerten utformas är upp till varje sjukhus så utgiftsposterna skiljer sig också åt.
- Karolinska Universitetssjukhuset tar ut tio procent i oh-kostnad, men jag har hört talas om betydligt högre siffror, säger Peter Westerling, enhetschef för Karolinska Trial Alliance, KTA.
Agneta Franksson är vd på CRO-företaget A+ Science.
- Jag förstår inte hur sjukhusen kan motivera oh-kostnaden eftersom de inte får tjäna några pengar på sin verksamhet.
- Dessutom gör oh-kostnaderna att det blir dyrare att göra studier här och att många bolag drar sig därför för att förlägga sina studier i Sverige, säger hon.
På Karolinska Universitetssjukhuset är det bara personalens arbetstid som ingår i offerten för en prövning och oh-kostnaden ska därför täcka även lokalhyra och materialkostnader. Majoriteten av oh-tillägget går alltså till kliniken, men en del går också till andra stabsfunktioner på sjukhuset, som till exempel ekonomiavdelningen.
Saknar överblick
Johan Järte, tidigare vd på Sentoclone, är en av dem som själv försökt få en överblick över vad det kostar att göra studier på olika platser i Sverige.
Han vittnar också om att det är knepigt att jämföra de olika aktörerna. En del prövare ville inte ens ge honom en offert, utan bad honom vända sig till ett annat sjukhus först. Med ett prisförslag från ett konkurrerande sjukhus skulle de ge honom samma pris. Johan Järte efterlyser ett transparent system där alla prisuppgifter finns samlade centralt.
- Det går inte att få något klart grepp om det här som det är nu. Man känner sig lurad, säger Johan Järte.
Efterlyser regler
Peter Westerling, som också har jobbat med kliniska prövningar på företagssidan, håller med om att prissättningen är något av ett minfält. Han tycker att alla sjukhus borde lägga ut priserna för de olika delmomenten på sin hemsida. På så sätt kunde varje bolag själva plocka ihop sin prövning och enkelt göra en jämförelse och hitta det sjukhus som är mest fördelaktigt för just deras prövning.
- Ett sådant upplägg kräver förstås att alla är med på noterna, annars kommer det alltid att finnas aktörer som utnyttjar situationen. Därför måste myndigheterna ta tag i det här och gå ut med klara och tydliga regler, säger Peter Westerling.