Svenskar starka inom FP7
Sverige ligger på åttonde plats när det gäller att kamma hem pengar från EUs sjunde ramprogram, FP7. Men fördelningen i landet är ojämn, både geografiskt och mellan olika forskningsområden, visar siffror från Vinnova.
–Det är ett väldigt bra utfall som visar Sveriges excellens inom många forskningsområden. Det speglar också de stora investeringar vi gör i FoU, säger Linda Bell, EU-koordinator på Vinnova, som har sammanställt rapporten över det svenska deltagandet.
Tio-i-topp-listan över de länder som fått mest pengar från FP7 toppas av Tyskland som lyckats ta in drygt 16 procent av de totala anslagen. Nummer två är Storbritannien med lite över 14 procent. Sverige placerar sig på åttonde plats. Även när det gäller antalet projekt som stöds av FP7 ligger Sverige bra till. Av de totalt 5105 projekt som fått pengar under den kartlagda perioden hade 771 svenska deltagare och 172 koordinerades härifrån. Sverige gör också bra ifrån sig det gäller andelen beviljade ansökningar. Vi ligger femma bland de nationer som fått stöd från FP7.
Fördelningen mellan olika forskningsområden är dock något spretig. Mest pengar, 21 procent av Sveriges totala andel, gick till information och kommunikationsteknologi, tätt följt av hälsa, där en stor del av life science-forskningen ingår, som fick 20 procent. Andra områden med life science-koppling som nanoteknik, livsmedel, jordbruk och bioteknologi, fick sju respektive fem procent medan andra områden fick betydligt mindre.
Majoriteten av de svenska projekten, 54 procent, återfinns inom akademin, medan industrin står för 24 procent av deltagandet. Hittills har totalt 26 svenska universitet och högskolor fått FP7-pengar. Av de tio främsta deltagande lärosätena utmärker sig Karolinska Institutet, KI, både när det gäller antal deltagande forskare, koordinatorer och pengar. 16 procent av akademins samlade anslag hamnar här, medan Umeå universitet, nummer tio på listan, kammar hem 2 procent.
