USA:s sjukvårdsreform ett lyft för biotekniksektorn
USA har i dag världens dyraste sjukvårdssystem, mer än dubbelt så dyrt som resten av den industrialiserade världen. I dag utgör sjukvårdskostnaderna cirka 16 procent av USA:s BNP och andelen ökar, enligt officiella prognoser kommer siffran att vara 19 procent 2017. Den stora bristen i senatens version, som var den som till sist röstades igenom, är att den inte på ett trovärdigt sätt hanterar de galopperande sjukvårdskostnaderna.
Ett uttalat mål med reformen har varit att böja kostnadskurvan. En rad olika förslag har lagts fram för att göra just det men de har röstats ned. En av dem var en så kallad public option, ett offentligt sjukförsäkringsalternativ som skulle konkurrera på den öppna marknaden och på så sätt pressa priserna.
En åtgärd som efter långa förhandlingar med fackrörelsen röstades igenom gäller skatten på så kallade Cadillac plans. Skatten gäller försäkringar som kostar mer än 27 500 dollar för en familj eller 10 200 för en person. Den kommer inte att implementeras förrän 2018. Det är en del av ett ganska tydligt mönster i hur reformen kommer att genomföras, många av de populära åtgärderna kommer före nästa val 2012, skatter och straffagifter kommer 2013 och framåt. Trots att reformen inte har kommit åt problemet med de stigande kostnaderna så har USA nu tagit ett stort steg mot sjukvård för alla, vilket är hälsosamt.
Som jag skrivit tidigare har generika-, bioteknik- och läkemedelsföretag haft ett intensivt lobbyarbete kring den nya lagstiftningen gällande biosimilars. I och med den nya lagen finns nu en regulatorisk väg att ta fram lågpriskopior, även på biologiska läkemedel, det är helt nytt i USA men det var också väntat.
Nytt är bioteknikbolagens krav på kompensation genom en förlängd marknadsexklusivitet på nya bioläkemedel från fem år till hela tolv år. Det ansåg Obama var orimligt och tyckte att det skulle räcka med sju. Obama fick inte som han ville i den frågan och till bioteknikbolagens stora glädje blev det tolv år.
Marknadsexklusivitet kan inte ifrågasättas och är på så sätt starkare än ett patent. Alla bolag som utvecklar nästa generations bioläkemedel har genom den nya lagen fått en väsentligt lägre marknadsrisk i USA vilket bör påverka incitamentet att utveckla nya bioläkemedel positivt. Det lär också ytterligare driva på trenden bland läkemedelsbolagen att allokera forsknings- och utvecklingsresurser från små till stora molekyler.
Som grädde på moset fick även forskningsintensiva små bioteknikbolag i USA ett statligt stöd för att gynna investeringar i tidig forskning. Enligt intresseorganisationen BIO kommer enbart denna lättnad att innebära tusentals nya jobb i sektorn.