Ny era för läkemedelsstudier
- Det här kräver en total omställning, säger Jan Trøst Jørgensen som forskar inom personalized medicne.
År 1999 publicerades tre vetenskapliga artiklar om personalized medicine. Tio år senare var antalet uppe i 280. Enligt både Pfizer och Roche, som Biotech Sweden varit i kontakt med, består deras pipelines i dag helt och hållet av läkemedel som utvecklas som personalized medicine. Dessutom tittar båda bolagen på möjligheter att vidareutveckla redan befintliga läkemedel så att behandlingen med dem ska kunna individanpassas.
– Det här kräver en total omställning på företagens FoU-avdelningar. Hittills har man försökt får fram storsäljare som ska kunna användas av så många som möjligt, nu måste man börja lägga mer på forskning och mindre på marknadsföring, säger Jan Trøst Jørgensen på företaget CMC Contrast, som forskat på personalized medicine i tio år.
Men att ta fram läkemedel som passar endast en liten undergrupp av patienter ställer helt nya krav på hur de kliniska prövningarna ska utföras. Dagens prövningar är utformade för att testa ett läkemedel på en stor och blandad patientgrupp och hela idén med personalized medicine är att de ska passa en smal patientgrupp med en viss genetisk profil. Det går till exempel inte att göra dosstudier på samma sätt som i dag eftersom dosen ska prövas ut individuellt. Placebostudier kommer inte heller att ha samma relevans som tidigare. Att göra jämförelsestudier med redan befintliga mediciner, som ofta görs i dag, blir också problematiskt.
Den amerikanska läkemedelsmydigheten, FDA, har nu gjort ett utkast till riktlinjer för kliniska prövningar av personalized medicine. Utkastet är öppet för återkoppling från branschen och de slutgiltiga riktlinjerna väntas komma om ett eller två år. Den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, arbetar också med att ta fram en skiss över instruktioner för området. Men än så länge finns alltså inga regler för hur studier av personalized medicine ska genomföras. På Läkemedelsverket ser man helst att de nya riktlinjer skapas utifrån ett så kallat bottom up-perspektiv.
– Det här är inget vi kommer att ta tag i förrän behovet uppstår, det är alldeles för komplicerat att sätta upp ett nytt regelverk ännu. Det blir upp till företagen att höra av sig till oss för rådgivning efter hand och därefter kan vi börja titta på hur de här prövningarna ska regleras, säger Ingrid Wallenbeck på Läkemedelsverket.
Men redan nu pågår det prövningar som frångår den klassiska studiedesignen. I USA påbörjades nyligen studien Investigating of Serial Studies to Predict Your
Therapeutic Response with Imaging and Molecular Analysis 2, I-Spy 2 Trial. Syftet med undersökningen är att testa en studiemetod för att ta fram skräddarsydda behandlingar inom cancerområdet.
Totalt kommer tolv olika preparat att testas på 20 olika kliniker i USA. Först kommer patienterna att få standardbehandling för sin cancertyp. De försökspersoner som inte har svarat på behandlingen kommer sedan att ges ett annat preparat. Om inte heller detta preparat fungerar byts även detta ut. Forskarna kommer också att undersöka vilka biomarkörer som kan kopplas till de olika behandlingarnas verkan.
För att kunna skräddarsy behandlingen med ett visst läkemedel krävs också att det finns diagnostiska tester som kan avgöra om patienten lämpar sig för en viss behandling och vilken dos som ska ges. Sådana tester kallas companion diagnostics. Dessa tester måste utvecklas parallellt med själva läkemedlet vilket också måste omfattas av de framtida studieprotokollen. För en del produkter som finns på marknaden har FDA och EMA redan börjat lägga till rekommendationer om att diagnostiska tester ska göras innan preparatet skrivs ut. Än finns det dock inga regler som beskriver hur godkännandeprocessen för ett läkemedel i kombination med companion diagnostics ska gå till. Och det kommer att ta tid innan läkemedel som passar den enskilda patientens genetiska profil.
– Jag tror inte att vi kommer att få helt personalized medicine under min livstid. Men jag tror att vi kommer att få fram preparat för olika undergrupper av cancerformer, säger Jan Trøst Jørgensen.
