Mänskliga cellinjer kan ersätta djuförsök
Malin Lindstedts forskning strävar efter att mänskliga cellinjer ska ersätta djurförsök.
1. Vad gör ni?
- Vi studerar en cellinje som efterliknar antigen-presenterande celler, och stimulerar linjen med allergena kemikalier och med kontrollkemikalier. Från dessa cellprov har vi sedan identifierat en kombination av gener som tillsammans kan särskilja allergiframkallande från andra kemikalier med nära 100 procents säkerhet.
2. Har det gjorts tidigare?
- Det finns publicerade arbeten där genprofiler identifierats efter kemikaliestimulering i primära humana celler eller cellinjer, dock inte i samma cellinje som vi arbetar med. Vi har gjort en analys av de markörer som finns beskrivna i litteraturen och den visar att vår gensignatur är unik.
3. Inom vilka områden kan tekniken användas?
- Just den här metoden är utvecklad för överkänslighet mot kemikalier i hud, men det är möjligt att liknande biosignaturer framtagna i vårt cell system kan bidra till prediktion av toxicitet, irritation och överkänslighet i luftvägar mot allergena protein.
4. Kan det innebära problem att testerna utförs på en "del" av en organism och inte på en hel organism?
- Alternativa testmetoder för sensibilisering, som baseras på mänskliga celler har potential att vara mer pålitliga eftersom det är svårt att översätta cellulära förlopp från försök i djur till vad som händer i människokroppen. Problemet är att i dagsläget finns inga validerade test baserat på humana celler att tillgå för att kunna testa vilka kemikalier och proteiner som kan komma att framkalla överkänslighet och allergier. Det har skett stora ekonomiska satsningar inom både EU och USA och många alternativa test är under utvärdering runt om i världen. Många av dessa är baserade på 3D-system där flera cell typer är integrerade och odlas tillsammans. Jag är övertygad om att vi kommer att ha tillgång till många olika sorters djurfria testmetoder inom kort.
5. Har det varit svårt att få finansiering?
- Vi har under de senaste åren fått finansiering för vår forskning från både EU, Vetenskapsrådet, Stiftelsen Forska utan djurförsök och Jordbruksverket och det har gjort det möjlig för oss att satsa och därmed gett positiva resultat. Men det finns fortfarande alldeles för lite anslag i Sverige att söka för utveckling av metoder som ersätter djurförsök. I Sverige har man faktiskt minskat anslagen till sådan forskning trots att det finns stora samhällekonomiska skäl att satsa på denna utveckling. Det behövs politiska krafttag och prioritering av detta forskningområde.
6. Är tekniken dyr i jämförelse med djurförsök?
- Djurförsök kostar mycket pengar eftersom de är uppfödda under kontrollerade omständigheter och kräver skötsel. Dessutom behövs många djur för att testa ett och samma ämne. Vårt test baseras på mänskliga cellinjer som delar sig kontinuerligt, vilket gör att vi i princip har oändlig tillgång till material, och våra celler är billiga i drift. Testet baseras på analys av en signatur av gener som uttrycks vid stimulering av kemikalier som kan orsaka allergi, men inte av kemikalier som är ofarliga, och dessa gener kan analyseras med chipmetoder som sjunkit i pris de senaste åren. Den stora fördelen med testet är dock snabbhet och prediktionssäkerhet, då 15% av djurtesterna ger missvisande resultat.
7. Finns det något annat alternativ till djurförsök idag?
- Nej inget validerat.
8. EUs beslut som träder i kraft 2013 om förbud mot kosmetikatest på djur har satt igång bland annat L'oreal i sökandet efter andra alternativ. Kan det satsas mer nu i framtiden i och med detta, som även kan användas i andra områden?
- Det kommer det definitivt. Många olika alternativa högteknologiska testsystem är under utveckling för närvarande och det kommer att behövas ett helt batteri av testmetoder även inom andra områden.
