Fler projekt fastnar i fas II
Ett stort antal svenska bioteknikföretag fastnar i fas II och kan inte ta nästa steg.
Tre produkter från den svenska biotech-industrin har godkänts i år: Xerclear från Medivir, Abstral och Adluar från Orexo. Bakom dessa står den svenska biotech-pipelinen med 73 projekt i fas I-III. Lägg till Astrazenecas 89 projekt och vi har den svenska läkemedelsindustrins framtid: 162 projekt där 62 befinner sig i fas I, 74 i fas II och 26 i fas III.
I biotech-branschen , Astrazeneca exkluderat, finns två dominerande trender i den svenska pipelinen: Det finns fler projekt än någonsin i fas II och ett växande antal projekt inom biologiska läkemedel. Idag finns 40 projekt i fas II jämfört med bara 24 för fyra år sedan.
- En förklaring är att det är svårt att hitta partners för att gå in i fas III. Stora läkemedelsbolag har blivit mer restriktiva när de ingår partnerskap. Detta kan vara ett sent resultat av finanskrisen, säger Karin Aase, projektledare på Sweden Bio.
Men trenden där många projekt fastnar i fas II och få i fas I är global, enligt Karin Aase. En undersökning i EU har kommit till samma slutsats som Sweden Bios pipeline-rapport.
Antalet projekt i fas I minskar, från 25 projekt 2008 till 18 projekt 2010.
- Det här är inte bra. Fler företag stannar längre i upptäcktsfasen. Brist på kapital kan vara en orsak till att upptäcktsfasen förlängs, säger Karin Aase.
Även om små molekyler fortfarande dominerar med 38 procent, är biologiska läkemedel på sin högsta nivå sedan den första pipeline-rapporten genomfördes under 2006. Det är en trend som är här för att stanna, enligt Karin Aase. Det kan finnas en liten korrelation mellan ökningen av biologiska läkemedel och det minskande antalet i fas I.
- Att konstruera fas I-studier för läkemedel är betydligt kostsammare än för små molekyler, säger Aase.
Akademin spelar fortfarande en viktig roll i den svenska biotech-industrin. Lika många projekt härrör från den akademiska världen, 39 procent som från interna projekt, 38 procent.
Små biotech-företag kommer främst från akademisk forskning. Det ska bli intressant att se om den akademiska världen kommer att spela en så viktig roll i framtiden, säger Karin Aase.
Av alla terapeutiska områden dominerar cancer, där 14 procent av alla projekt finns. På andra plats kommer centrala nervsystemet, CNS, som utgör 13 procent av alla projekt. Överlag finns en liten ökning av antal projekt inom områdena cancer, hjärt-och kärlsjukdomar, immunologi och metabolism.
Flest projekt drivs inom teurapeutiska områden som cancer, 14 procent, och CNS, 13 procent.