Hälsoekonomi här för att stanna
Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets och Läkemedelsverkets pilotprojekt blir nu permanent.
Kan någon verkligen betala för pillret? Det börjar bli den alltmer överskuggande frågan som dagens läkemedelstillverkare måste besvara.
Därför satte Läkemedelsverket och TLV igång en pilot för knappt två år sedan. Målet var att ge gemensam vetenskaplig rådgivning där både regulatoriska och hälsoekonomiska frågeställningar skulle benas ut.
Företagen som använde sig av rådgivningen visade sig vara minst sagt nöjda. Tolv företag, allt från små biotechbolag till big pharma, deltog i rådgivningen och sex stycken svarade senare på enkäten. Bolagen ansåg, trots en prislapp på 45 000 kronor, att mötena med TLV och Läkemedelsverket var vettiga investeringar i både tid och pengar.
– Vi är nöjda, det verkar ha skapat en ökad förståelse för hälsoekonomiska frågor, säger Tomas Salmonson, direktör för vetenskaplig och regulatorisk strategi på Läkemedelsverket.
Vad är det då som ligger bakom detta kanske inte förändrade men i alla fall utökade fokus på vilka ekonomiska förutsättningar som kan finnas för ett framtida läkemedel? Bengt Jönsson är professor emeritus i hälsoekonomi på Handelshögskolan. Han menar att frågan om hälsoekonomiska krav egentligen är ganska enkel. Det handlar om att hantera begränsade resurser. För 50 år sedan betalades stora delar av läkemedlen ur patienternas egna fickor, idag är det offentliga medel som betalar notan. Så sjukvården måste prioritera var skattebetalarnas pengar gör störst nytta.
Eftersom det inom de flesta medicinska områden redan finns bra och effektiva mediciner, som ofta innebär en ganska stor valfrihet i behandlingsmetoder, är betalningsviljan för nya läkemedel i många fall ifrågasatt. Särskilt tydligt blir det när de nya läkemedlen bara är marginellt bättre än de äldre och billigare preparaten.
– Jag vet att många i läkemedelsindustrin tycker att det hämmar utvecklingen, men det är nog lite överdrivet. Hälsoekonomins roll är att tidigt i utvecklingsprocessen skapa en kalkyl för den framtida betalningsviljan på de läkemedel man utvecklar. Och väldigt många företag har tagit det här till sig, säger Bengt Jönsson.
Intresset för att ta reda på kundernas betalningsvilja verkar fortsätta att öka. TLV och Läkemedelsverket har nu bestämt sig för att pilotförsöket ska bli permanent och därmed fortsätta att erbjuda gemensam rådgivning. Emma Sabelström, projektledare på Lif, är glad över den möjligheten.
– Det är många företag som hört av sig efter att piloten avslutades. Jag tror det är oerhört värdefullt att få svar på dessa frågor tidigt i utvecklingsprocessen innan de kliniska prövningarna kommer igång, säger hon.
