Effektivare kliniska prövningar
- Så kan du minska kostnaderna
– De största problemen med att göra kliniska prövningar i västvärlden är att patienter inte rekryteras i tillräckligt stor mängd, tillräckligt snabbt och inte stannar kvar i studien, säger Sverre Bengtsson, chef för affärsutveckling på CRO-bolaget Pharma Consulting Group.
Dålig patientrekrytering kan leda till försenade studier och skenande utvecklingskostnader. Men det finns sätt att göra studierna effektivare.
Ett sätt för att göra studierna mindre, men ändå visa läkemedelseffekter lika bra, visar Kristin Karlsson i sin avhandling vid Uppsala universitet.
Sverre Bengtsson
– Under studien samlar man ofta in en mängd information som inte utnyttjas. Studierna kan göras mycket mindre om man använder den informationen. Det ger minskad kostnad och kortad utvecklingstid, säger Kristin Karlsson.
Som ett exempel nämner hon uppgifter om läkemedlets effekt. Under studien mäts effekten ofta vid flera tidpunkter, men i slutanalysen används bara de första och sista mätningarna.
För att kunna ta till vara på informationen från alla mätpunkter används farmakometri. Då utnyttjas matematiska modeller som beskriver hur ett läkemedel påverkar kroppen över tid, och hur halten av läkemedlet påverkar den effekten. De kombineras sedan med modeller för hur sjukdomen förändras över tid.
I sin avhandling visar Kristin Karlsson att en traditionell analys kräver större studier för att upptäcka en viss läkemedelseffekt jämfört med farmakometrisk analys. Och metoden kräver inga förändringar i studiens upplägg.
– Du behöver inte lägga om studierna på något sätt. Men du måste byta den statistiska analysmetod som används.
Den amerikanska läkemedelsmyndigheten har en arbetsgrupp för farmakometri och riktlinjer för hur metoden kan användas. Även EMA har kompetens om metoden.
– De flesta stora läkemedelsbolag har också egna farmakometrigrupper, berättar Kristin Karlsson.
Kristin Karlsson
Även Sverre Bengtsson på CRO-bolaget Pharma Consulting Group, ser möjligheter med att utnyttja information som samlas in i studien på ett smart sätt.
– Det gäller att arbeta mycket med data under tiden studien pågår. Att få in all information till projektledaren så att hon kan agera och fördela resurserna på bästa sätt, säger han.
Som exempel nämner han problempunkten patientrekrytering. Ett vanligt mönster är att en tredjedel av prövningscentrumen rekryterar enligt plan och en tredjedel bättre än plan. En tredjedel rekryterar dåligt eller inga patienter alls.
– Därför måste du snabbt identifiera kliniker som rekryterar dåligt och stänga ned dem för att inte slösa resurser, säger Sverre Bengtsson.
Lika viktigt är det att titta på data under studien för att identifiera kliniker som inte levererar rätt datakvalitet och ta itu med orsaken till det. Det går också att låta säkerhetskommittéer fortlöpande utvärdera säkerhetsdata från studien, berättar Sverre Bengtsson.
– Det gäller att sätta upp processer runt studien så att du kan få information i rätt tid till rätt kvalitet. Gör du det på rätt sätt sparar du pengar.
Flera CRO-företag arbetar på ett liknande sätt som det Sverre Bengtsson beskriver, men Pharma Consulting Group (PCG) har utvecklat en egen, webbaserad mjukvara för att hantera sådana processer. Mjukvaran används i de studier PCG utför, men licensieras även av andra bolag och körs i studier globalt.
I ljuset av nedgången i antalet nya läkemedel som godkänns och höga kostnader för kliniska studier har en prövningsmetod kallad adaptiv design vuxit fram. Den går ut på att vissa beslut om den kliniska studiens utformning fattas utifrån resultat som fås under studiens gång. Att fastställa vilken dos av läkemedlet som ska användas, till exempel.
– I stället för att vänta tills studien är färdig, upptäcka att dosen var för hög och göra om studien kan du utföra kontinuerliga analyser, se om dosen är för hög och i så fall ändra den. Jag tycker att man alltid ska utvärdera möjligheten att använda adaptiv design, säger Sverre Bengtsson.
Att välja en mer avgränsad patientgrupp är ett beprövat sätt för att smidigare passera de kliniska studierna. Det har Stockholmsbolaget Karo Bio gjort för den blodfettssänkande läkemedelskandidaten Eprotirome. Substansen har testats i klinisk fas II och planen var att utveckla den för en stor patientgrupp inom primärvården; personer med polygenisk dyslipidemi. Nu riktar företaget i stället initialt in sig på en mer avgränsad grupp: patienter som lider av blodfettssjukdomen heterozygot familjär hyperkolesterolemi. I första hand på den europeiska marknaden där den direkta målgruppen uppskattas till 100 000 patienter.
– Utvecklingsprogrammet kostar nu cirka 400 miljoner kronor i stället för 400 miljoner dollar. Det handlar om 1 150 patienter som ska behandlas i 12-18 månader i stället för kanske 3 000 patienter som ska behandlas under väldigt lång tid, riktigt hur länge vet man inte, säger Erika Söderberg Johnson, finanschef på Karo Bio.
För godkännande av nya kardiovaskulära läkemedel för en primärvårdsindikation kan det nämligen krävas studier som inte bara visar effekt på biologiska markörer, utan även utvärderar effekter på dödlighet, stroke och hjärtinfarkt på lång sikt.
– Sådana studier blir långa och dyra och innebär en stor finansiell risk. Det här blir i stället en street-smart utvecklingsväg - ett sätt att komma ut på marknaden till så låg risk och kostnad som möjligt.
Men Karo Bio stänger inga dörrar. Säkerhetsdata som genereras under de kliniska studierna, och när substansen finns på marknaden, kan senare användas för att bredda indikationen.
Erika Söderberg Johnson
Strategin med minskade patientgrupper dras till sin spets av Pink Army. Det icke vinstdrivande nätverket startades i Kanada 2009 och drivs av forskare som delar sina kunskaper öppet för att utveckla behandlingar mot bröstcancer. Varje läkemedel utvecklas för endast en patient, med hjälp av syntetisk biologi och patientens specifika DNA och tumör. Tanken är att undvika långa processer hos läkemedelsmyndigheter då läkemedlet bara behöver visa effekt för den enda kvinna det utvecklas för. Snabbare och billigare än någonsin är målet.
