Stoppade prövningar
- Trots avbrott behöver inte loppet vara kört
banan igen.
Ibland avbryts en klinisk läkemedelsprövning helt, ibland återupptas studierna efter vissa justeringar. Oavsett vilket så innebär avbrotten stora ekonomiska konsekvenser för företagen.
Men trots det är det nästan alltid företagen själva som tar initiativ till stoppen, enligt Ingrid Wallenbeck på Läkemedelsverket. Det kan till exempel bero på att ett konkurrerande företag har hunnit före med ett liknande preparat, att läkemedelskandidaten som testas inte visar sig ha några fördelar utöver gängse behandling eller att effekten av preparatet är för låg.
Enligt branschorganisationen Lif är den långsamma patient- rekryteringen ytterligare ett skäl till att företagen avbryter sina kliniska prövningar i Sverige. De flesta studierna är internationella och det är då kompetitiv rekrytering som gäller, då det land som rekryterar snabbast får med flest antal patienter i studien.
– Om Sverige startar sent och har dålig eller ingen patientrekrytering alls så avslutas studien i förväg därför att andra länder redan har inkluderat Sveriges kvot. Detta kan i sin tur påverka vilka länder företaget väljer att lägga kommande studier i, säger Karin Eriksson, ansvarig för kliniska prövningar på Lif.
Men även om det inte finns några enkla tips på hur företagen ska kunna lösa problem som uppstår när en studie stoppats behöver inte loppet vara kört.
– Man kan försöka hitta andra användningsområden för läkemedlet eller andra indikationer. En lösning kan vara att ta ett steg tillbaka, sänka dosen och hitta nya indikationer för den lägre dosen, säger Ingrid Wallenbeck.