Storföretagen sparkar
Vinnovastudie: Mellanstora företag håller branschen vid liv medan småföretagen blir allt fler.
Den svenska life science-industrin är, trots tuffa tider och internationell hård konkurrens, rätt stabil. Enligt en ny Vinnovastudie är den övergripande bilden att branschen bidrar starkt till statskassan, men att den har påverkats negativt av Astrazenecas och Pfizers neddragningar. Branschen har vuxit kraftigt i antalet anställda under mätperioden. Toppen var 2005–2006 men sedan dess har Astrazeneca och Pfizer sparkat 3 000 personer, en minskning som i huvudsak har slagit mot Stockholmsområdet. Det har dock kompenserats av att medelstora företag som exempelvis Q-med har haft en god tillväxt där ett betydande antal personer fått anställning, enligt Vinnovas studie.
(Dubbelklicka för att göra bilden större)
– Ibland finns det en bild av att Sverige bara har Astrazeneca och sen många mikrobolag. Det är roligt att kunna visa upp ett antal lite större företag som går väldigt bra, säger Anna Sandström, analytiker på Vinnova och författare till studien.
Studien delar upp life science-industrin i tre kategorier: Biotech, läkemedel och medicinteknik. De första två minskade antalet anställda under mätperioden 1997-2009 och i båda kategorierna toppade antalet anställda strax efter millennieskiftet. Biotech har i dag 25 procent färre anställda än under toppåret 2002, medan läkemedel har minskat med 16 procent under mätperioden.
Medicinteknik skiljer sig från de andra och har haft en stigande trend och mer än dubblerat antalet anställda. En del av förklaringen till medicinteknikens starka ökning är att mätningarna inte började förrän 2003 men mängden anställda ökade även därefter. Framförallt är det företag inom implantat och bioteknisk medicinteknik som har gått bra och anställt personal.
Anna Sandström
– Det är svårt att tydligt peka ut några nischer som växer. Det är snarare enskilda företag som har varit framgångsrika, som till exempel Vitrolife, säger Anna Sandström.
Branschföreträdare brukar argumentera att life science bidrar till statskassan med en stark nettoexport, vilket verkar stämma enligt Vinnovastudien.
Efter pappersbranschen är läkemedelsbranschen den starkaste svenska nettoexportören med 32 miljarder kronor. Siffran har stadigt stigit under mätperioden och efter ett hack i kurvan under 2007–2008 ökar nettoexporten från läkemedelsindustrin igen.
– Den största delen kommer från Astrazeneca och bland annat Nexium. Beslutet om att Brilinta åtminstone till en början ska tillverkas i Södertälje kan nog leda till fortsatt bra exportsiffror, säger Anna Sandström.
Men när det gäller att skapa positivt resultat i bolagen är bilden mer negativ. Om man tittar på alla små och mellanstora bolag (1-250 anställda) har företag med ett positivt resultat sjunkit till knappt 50 procent.
Om man sedan delar upp företagen i mellanstora, små och mikroföretag kan man konstatera att ju mindre företagen är, desto svårare är det att uppvisa ett positivt resultat.
Hos de mellanstora företagen har i snitt 74 procent visat ett positivt resultat under de senaste fem åren medan bara 46 procent av mikroföretagen gjort det.
Dessa mikroföretag ökade däremot kraftigt i antal under 2000-talet. Bolagen verkar dock sakna förmåga att växa. Storlekskategorin strax ovanför, småföretag, har nämligen stått still under samma period. Tanken att många uppstartsbolag skulle garantera att de växer vidare och skapar tillväxt verkar alltså inte stämma. Det är något som Anna Sandström anser behöver studeras ytterligare.
– Frågan är hur mycket tillväxtkraft som finns i mikrobolagen. Ingen kan säga att vi inte startar många life science-företag i Sverige. Men segmenten ovan fylls inte på som man skulle önska, säger Anna Sandström.
Ett dominerande företag – Novo Nordisk – och betydligt fler stora och mellanstora företag. Dansk life science följer den svenska utvecklingen.
36 400 personer jobbar på 325 företag i den danska life science-industrin. Det är något fler människor än i Sverige, men betydligt färre bolag. I stället är stora och mellanstora företag betydligt fler i Danmark. Det finns 33 företag med över 250 anställda och över 60 mellanstora företag.
– I tidigare studier har vi konstaterat att många av de här företagen verkar inom stiftelser, vilket gjort att de stora, mogna företagen hållit samman på ett annat sätt än i Sverige. Pharmacia är till exempel 13 bolag i dag, säger Anna Sandström.
Det är ett faktum att det finns fler framgångsexempel på den danska sidan i relation till frekvensen nystartade bolag.
En förklaringsmodell kommer från studier av Handelshögskolan i Köpenhamn som konstaterar att danska startupbolag inom biomedicin oftare har internationellt management och styrelser i startskedet än svenska bolag Och att de oftare får en större kapitalinjektion i första investeringsvändan.
Även i Danmark jobbar huvuddelen av personalen inom läkemedelsutveckling. Däremot är tillverkning, livsmedelsrelaterad teknik och industriell bioteknik mycket större segment i Danmark än Sverige. Sverige har däremot en större andel anställda inom medicinteknik, utrustning, vårdprodukter och implantat. Danmark har även ett life science-område som i stort sett saknas i Sverige: audiologi.
– Överlag är det rätt likartad utveckling i Sverige och Danmark, minskningen av personal är lite mer jämnt spridd i Danmark än i Sverige. Annars är det inga dramatiska skillnader i utvecklingen 2006-2009, säger Anna Sandström.
