It-lösning avgörande för jättestudien Lifegene
En halv miljon svenskar ska delta i den långsiktiga befolkningsstudien Lifegene. »Det här projektet hade inte varit möjligt utan det it-system vi byggt upp - det har varit en jätteutmaning att få allt på plats«, säger Mats Thorman, it-chef för Lifegene.
11 miljoner för utvecklingen
Utvecklingen av Lifegenes it-lösning drog igång 2008, och har hittills kostat elva miljoner kronor.
I dag har Lifegenes it-avdelning sex heltidsanställda och en personalkostnad förra året på fyra miljoner kronor.
För två och ett halvt år sedan anställdes Mats Thorman för att skapa en it-lösning som innebär att den största befolkningsstudien någonsin i Sverige skulle kunna bli verklighet.
– Då hade vi ett helt blankt papper. Vi började från noll med utvecklingen. Inte ens alla forskningsfrågor, som vilka prover som skulle tas eller vilka frågor somskulle finnas i enkäten var bestämda, säger Mats Thorman.
Arbetet med it-lösningen har varit en iterativ, det vill säga upprepande process. Det innebär att Mats Thorman och hans kollegor snabbt har tagit fram olika lösningar och utvärderat dem, för att sedan förkasta vissa och bygga vidare på andra.
– Den största utmaningen är att det är så storskaligt. Det är mycket människor som ska rekryteras till studien och vi ska hålla på under lång tid.
Målet är att samla in data och bygga en öppen resurs för forskarvärlden.
– Vi ska inte fokusera på fetma eller hjärtsjukdomar eller fysisk aktivitet, utan på alla områden. Det kräver hög kvalitet på alla håll, och it-systemen måste återspegla det.
500 000 deltar
Lifegene drog igång i höstas och ska bli Sveriges största befolkningsstudie. Hittills har 10 000 personer varit på sitt första testtillfälle och ytterligare 4 000 har svarat på webbenkäten.Under sex år ska 500 000 rekryteras. De ska sedan följas under lång tid över – oklart hur länge.
En annan utmaning är att en hög grad av flexibilitet måste byggas in i it-systemet så att det även kan användas för andra studier. Exempelvis ska Lifegenes it-lösning även användas för systerstudien Epihealth. I den ska uppåt 300 000 medelålders och äldre personer ingå.
Det är även oklart hur Lifegene kommer att utvecklas under de kommande åren. Men vad som än händer måste it-systemet kunna anpassas till det.
– Ytterligare en utmaning är att vi interagerar med deltagarna, det är inte särskilt vanligt. De kan svara på enkäten på webben när det passar dem, de bokar själva sina besök på webben, och vi ger dem återkoppling på undersökningsresultaten.
Ännu en utmaning har varit att försöka eliminera pappershanterin-gen i största möjliga mån. Exempelvis skickas inga pappersenkäter ut till deltagarna, och alla remisser sker elektroniskt.
– Det blir lätt fel om man använder sig av papper. Så vi har jobbat mycket på att integrera mot olika parter som biobanken och labbet för att slippa skicka någon information på papper.
För att lyckas möta alla dessa utmaningar valde Mats Thorman en modulär lösning, vilket innebär att it-systemet inte består av en helhet utan av en mängd små byggklossar.
– Orsaken till det är att vi vill kunna byta ut modulerna efter hand. Om fem år kanske något inte fungerar som det ska, och då är det bara att ersätta den modulen med en ny.
Thorman har även valt att använda standardprodukter som har anpassats och vidareutvecklats, istället för att skapa helt egen kod.
– Fördelen med att använda saker som finns att köpa färdiga är att sårbarheten minskar eftersom vi blir mindre personberoende då. Vi kan vända oss till en konsultfirma för att få hjälp.
Hårdvaran har varit det minsta problemet. Trots studiens omfattning krävs det inte något stort antal servrar för att hålla allt snurrande – än så länge räcker det med tio fysiska servrar som i sin tur härbärgerar ungefär sextio virtuella servrar.
– Det blir inte så stora datamängder av det vi samlar in. Det är först när man börjar göra avancerade analyser som stora datamängder genereras, och då är det den forskningsgrupp som gör analysen som får ta ansvar för den lagring och kapacitet som krävs, säger Mats Thorman.