Så ska klinforskningen räddas
Igår presenterade Vinnova och Vetenskapsrådet en plan för hur svensk behandlingsforskning ska finansieras.
Undersökning efter undersökning visar att den kliniska forskningen tappar mark i Sverige. I Olle Stendahls utredning, Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården från 2009, konstaterades bland annat svag finansiering och bristande samverkan som orsaker till att forskningen får stå tillbaka i sjukvården. Nu har Vinnova och Vetenskapsrådet tagit fram ett förslag på hur problemet kan lösas. Med gemensamma medel ska staten och landstingen satsa 500 miljoner kronor per år på svensk behandlingsforskning.
— Syftet är att stärka samverkan mellan hälso- och sjukvård, industri och akademi för att få till stånd behovsmotiverad behandlingsforskning som är svår att genomföra idag, säger Johanna Adami på Vinnova, som tillsammans med Mats Ulfvendal på Vetenskapsrådet har tagit fram förslaget.
Det handlar i första hand om stora, populationsbaserade studier inom klinisk behandling som kräver mycket samverkan mellan olika aktörer.
— 40 procent av den hälso- och sjukvård som produceras idag är inte evidensbaserad och dessa studier är viktiga för att fylla de kunskapsluckor som finns, säger Johanna Adami.
Förhoppningen är också att det nya förslaget ska öka Sveriges attraktionskraft som land för klinisk forskning.
— Genom åren har life science-sektorn starkt bidragit med nya landvinningar och exportintäkter, men de senaste decennierna har vi tappat fart. Med ny finansiering av den kliniska behandlingsforskningen kan Sverige återta sin ställning.
Och på läkemedelsindustriföreningen , Lif, ser man förslaget som ett steg i rätt riktning.
— Att staten och landstingen tillför nya medel ger en tydlig signal att svensk klinisk behandlingsforskning är viktig, både för patienter och för samhället. Men det är viktigt att det även avsätts tid för deltagande forskare för genomförandet av de studier som finansieras, säger Karin Eriksson, forskningsdirektör på Lif.
Exakt hur pengarna ska användas är inte preciserat i förslaget. Men klart är att de studier som kan vara aktuella för finansiering ska vara behovsmotiverade, bedrivas i samverkan och inte kunna genomföras med nuvarande finansieringssystem. Ytterligare ett krav är att resultaten ska kunna användas inom fem år från studiens start.
— Konkreta förbättringar och effektivare behandling av befintliga patienter ger inte bara bättre hälsa utan dessutom hälso- och samhällsekonomiska vinster, säger Johanna Adami.
I slutet av juni presenterar Vinnova och Vetenskapsrådet sitt förslag för regeringen.