Stora värden står på spel
Billigare läkemedel fungerar lika bra mot "gula fläcken"
Åldersförändringar i gula fläcken, den del av näthinnan där man ser som skarpast, är den vanligaste orsaken till synnedsättning hos personer över 60 år. Av de sena formerna av förändringar i gula fläcken är den våta typen vanligast. Den kallas våt, eller neovaskulär, makuladegeneration för att den orsakas av nybildning av blodkärl under gula fläcken. De nybildade blodkärlen läcker vätska, blöder lätt och orsakar svullnad som i sin tur kan ge upphov till att synceller dör och då uppstår en permanent synskada.
Lucentis är ett antikroppsfragment av cancerläkemedlet Avastin och är godkänt för behandling av makuladegeneration. Båda produkterna har utvecklats av det amerikanska bioteknikföretaget Genentech, nu del av Roche, och de binder till signalproteinet VEGF som överuttrycks vid vissa sjukdomstillstånd, exempelvis cancer och makuladegeneration. Avastin är godkänt som behandling inom cancer men förskrivs även ”off label” i mycket lägre doser mot makuladegeneration. En dos Avastin för detta ändamål kostar ungefär 50 dollar jämfört med 2 000 dollar för Lucentis. Trots att båda produkterna marknadsförs av samma bolag i USA har de alltså allt att tjäna på att förskrivningen av Avastin inom ögonsjukdomar begränsas. Genentech har de kommersiella rättigheterna till Lucentis i USA och Novartis har exklusivitet i resten av världen.
Studien som nyligen publicerades i den högt ansedda vetenskapliga tidskriften New England journal of medicine (NEJM) gjordes på 1 208 patienter med neovaskulär åldersrelaterad makuladegeneration. Patienterna fick intravitreala injektioner, injektioner i ögat, av antingen ranibizumab (Lucentis) och bevacizumab (Avastin). Det primära effektmåttet var genomsnittlig förändring i synskärpa efter ett år. Resultatet visar att det inte var någon skillnad i synskärpa mellan de som behandlades med ranibizumab och bevacizumab, varken vid månatlig behandling eller då de gavs vid behov. Inte heller kunde någon skillnad i hjärtinfarkt, stroke eller dödsfall uppmätas mellan grupperna. När det gäller övriga allvarliga biverkningar kunde däremot en skillnad uppmätas, risken för sådana var 24,1 procent för bevacizumab-gruppen jämfört med 19,0 procent för de som fick ranibizumab. Skillnaden förklaras till stor del av större andel sjukhusvistelser i den förra gruppen.
Slutsatsen från Daniel Martin från Cole eye institute vid Cleveland clinic, som ledde studien, var att båda behandlingarna kan motiveras och att en kliniker egentligen kan välja vilken som. Det är förmodligen en slutsats som Genentech/Roche och Novartis inte skriver under på, men faktum är att ögonläkarna redan idag förskriver Avastin i minst lika hög grad som Lucentis. Ögonläkare som Biocentury talat med sa dessutom att de data som nu presenterats inte kommer att påverka deras förskrivning åt något håll.
Orsaken till den utbredda off-labelförskrivningen är den enorma prisskillnaden. Det har gått så långt att apotek i USA packar om vialer med Avastin i mindre doser trots att det egentligen är olagligt. Hade det inte varit för priset så hade kanske den lilla skillnaden när det gäller biverkningar som uppmättes i studien haft större genomslag. Nu talar mycket för att förskrivningstrenden inte kommer att påverkas nämnvärt. Lucentis sålde för närmare tre miljarder dollar förra året men marknadens förväntningar ligger mycket högre, så är det är stora värden som står på spel.
