Juridiken står i vägen
Förväntningarna på öppen innovation växer. Förespråkare anser att det är enda vägen, skeptiker varnar för att patenten försvagas i en öppen innovationsprocess.
Det är det första större avtalet i Sverige kring öppen innovation, men trenden är tydlig globalt. En ny sorts öppenhet diskuteras på kongresser och internationell möten, en öppenhet som bygger på att forskare och företag ska dela med sig av sina resultat tidigare i processerna.
Budskapet är tydligt. Ska branschen ta sig ur den kreativa krisen krävs att alla inblandade släpper garden och börjar samarbeta. Samtidigt har en närmast filantropisk öppenhetsrörelse vuxit sig stark inom den akademiska världen. När till exempel projektet Structural genomics consortium, SGC, grundades 2003 i Oxford var det framförallt utifrån idén om att mer forskningsdata borde offentliggöras.
– Det är en sorts hemlighetsmakeri inom akademin. Forskare berättar inte om sina resultat eftersom de vill få ett akademiskt försprång eller kommersialisera sina idéer. Det blir ett relativt ineffektivt användande av skattepengar. Tanken med SGC och andra liknande projekt är att snabbt få de senaste forskningsresultaten publika och att ingen upptäckt inom projektet patenteras, berättar Michael Sundström som under fem år var chef för SGC:s del i Oxford.
Globala finansiärer
Från början var läkemedelsföretaget GSK med och finansierade SGC, men framför allt kom pengarna från olika offentliga medel och privata fonder. Det kan ses som ett tecken i tiden att det på senare år kommit till ett flertal stora globala läkemedelsföretag som finansiärer.
– De ser flera vinster i sådana projekt. Dels får de en stor påverkan på forskningsfokuset, dels kan de på det här sättet se till att viktiga resultat inte låses in i flera år i små bioteknikbolag. Men även om de är finansiärer så har de ingen rätt att ta del av resultat innan de publiceras, utan alla resultat är lika öppna för alla, säger Mikael Sundström.
Svårt med patenten
När de stora läkemedelsföretagen pratar om öppen innovation är det ofta som ett svar på frågan hur de ska hitta framtidens stora innovationer. Det presenteras som en ny affärsidé där öppenheten leder till positiva synergier och en win-win för alla inblandade. Mer konkret än så blir det sällan. Något som de som är mer avvaktande till hela begreppet tar fasta på.
– Ska man diskutera de här frågorna måste det bli tydligare vad man egentligen menar med öppet. Jag har svårt att tro att det inom life science kan bli öppet på det sättet att resultaten är tillgängliga för alla, säger Niklas Mattson, patentexpert på Awapatent.
– Har du hittat en molekyl som har potential att bli ett läkemedel går det inte att komma ifrån att patentet på molekylen är en tillgång som någon bör och vill äga. Hur öppet man än säger att det är så kommer papperet på vem som äger upptäckten alltid vara viktigt.
Och det är just ip-frågorna som ses som det största fallgroparna vid ett skifte mot öppen innovation. Från juridiskt håll manar man till viss försiktighet.
– Det här skiftet mot att forsknings- och utvecklingsprocesserna blir mer öppna sker nu och det verkar i grunden vara positivt för att ta tillvara all utvecklingspotential i branschen. Men det finns inga speciella regelverk för öppen innovation utan samma regler som alltid gäller. Därför måste man vara helt på det klara med vilka risker man är beredd att ta för den här öppenheten, säger Richad Lenemark på advokatfirman Delphi.
Viktig riskanalys
Med andra ord, den som vill öppna upp sin innovationsprocess måste göra en risk-nyttoanalys. Kanske förlorar man ett par patent på vägen men vinner ändå på det i längden för att kreativiteten ökar.
– Men faran är att man springer för fort och tappar bort möjligheten att kommersialisera sina innovationer för att man inte träffat tydliga avtal om ip och sekretess, säger Richad Lenemark.
Den farhågan delas av Michael Sundström. Även om han i grunden står bakom tankarna om öppna innovationer ser han risker. Från att de senaste åren arbetat inom akademin där öppenheten ska vara dominerande är han nu nybliven forskningschef på Karolinska development. När det kommer till upptäckter som ska vidarutvecklas ser han inget annat alternativ än patent för att anpassa verksamheten till verkligheten.
– Jag tror man måste se att det finns olika skeden i forskningen. Idén om total öppenhet är väldigt bra, men lämpar sig bäst för den riktigt tidiga forskningen, som biologisk rådata. Men är det en molekyl som kan bli ett läkemedel bör den patenteras och kommersialiseras för att komma människor till del. Min uppfattning är att det också är den dominerande inställningen bland folk som driver de här frågorna, säger Michael Sundström.
Allt inte hemligt
Samtidigt som patenten är det största hindret mot helt öppen innovation testas det också olika nya modeller för att reglera ip-frågorna. På Göteborg Bio har man till exempel testat en modell där de som organisation står för patenten i ett första skede. De har haft ett par projekt där olika företag och akademiska forskningsprojekt samarbetat för att ta fram nya biomaterial. När forskningen lett till något patenterbart har Göteborg Bio sökt patent.
– Sen frågar vi de företag som varit med i projektet om någon är intresserad av att ta över patentet. I praktiken finns det oftast bara ett större bolag med som har kraft att driva projektet vidare. Då får de ta över patentet mot att vi får en procentuell ersättning om det blir kommersiellt framgångsrikt, säger Anders Eriksson, chef för The Institute of Biomaterials and Cell Therapy som är en del av Göteborg Bio.
Han har bara haft positiva erfarenheter av deras projekt som präglats av öppen innovation.
– I vår bransch får man lära sig att alla patent måste vara hemliga. Men allt behöver inte vara hemligt och i praktiken är det ofta rätt enkelt att lösa de här frågorna. Företagen måste lära sig se vilka patent som är viktiga att hålla hemliga, och vilka som inte är det.
– Vinsterna är så stora i de här samarbetena både mellan stora och mindre företag och mellan akademi och industri så det är dags att öppna upp lite, branschen är omogen jämfört med and-ra branscher, säger Anders Eriksson.