Life science i Sverige kräver samverkan
I min förra krönika skrev jag att vi står vid ett vägskäl där Sverige behöver ta ett affärsmässigt helhetsgrepp kring framtidens hälsa och sjukvård.
Nedläggningen av St Jude Medicals verksamhet i Järfälla som offentliggjordes före årsskiftet och som nu redan är genomförd på forskningssidan fick inte samma mediala uppmärksamhet som Astra Zenecas men är också viktig i sammanhanget.
Det är en global trend att de stora bolagen drar ner på egen dyr forskning för att i stället satsa på att genom samarbete utveckla lovande projekt med mindre företag och med andra forsknings- och innovationsmiljöer.
För Sverige som innovations- och kunskapsnation gäller det att se framtida möjligheter och snabbt satsa på nya samverkansmodeller som gör oss till en fortsatt attraktiv samarbetspartner. Strukturomvandlingen inom life science-industrin gör att samarbeten över värdekedjor behöver förnyas och byggas.
Nya affärsmodeller behövs för att stärka konkurrenskraften hos svenska företag. Hela affärsområdet breddas till området hälsa, där läkemedelsindustrin integreras med medicinsk teknik och diagnostik.
Nya affärssamarbeten som bygger på öppen innovation och virtuella nätverk blir allt viktigare för framtida konkurrenskraft.
Sverige har redan i dag framgångsrika ”Private-Public Partnerships”, ett lysande exempel är Puls-partners som visar att det är möjligt att skapa stora värden och viktiga läkemedel för viktiga patientgrupper som big pharma har valt bort. Försäljning av Duocort och läkemedlet Plenadren, den första innovationen på 50 år för personer med binjurebark-svikt, drog in över en miljard svenska kronor, vilket motsvarar tolv gånger investerat kapital. Företaget arbetade med en liten och fokuserad ledningsorganisation och ett nätverk av 40-talet konsulter och andra mindre företag. De har utnyttjat kreativa och kompetenta nätverk.
Med rätt inställning och insatser kan den svenska läkemedelsforskningen och industrin fortsätta att utvecklas. Det momentum som nu finns, med uttrycklig vilja i näringslivet vården, forskningen och politiken att agera, till att genomföra konkreta insatser för framtidens möjligheter inom life science kan ge en viktig nystart inom sektorn. Bara i Stockholm Uppsala-regionen finns det 750 life science-företag som kan tjäna på öppna samarbeten i nya innovations-infrastrukturer kring exempelvis de toxlabb som i dag finns i Södertälje och Science for Life Lab i Stockholm och Uppsala.
Med en gemensam vision om en globalt attraktiv testbädd inom hälsa – från tidig utveckling till prövning i vården – och en långsiktig strategi med framtidens värdekedjor i sikte utvecklar vi nya framtida affärsmöjligheter inom life science i Sverige.
Jenni Nordborg,
enhetschef för bioentreprenörskap på Vinnova
