Svensk sjukvård bromsar utvecklingen enligt life science-branschen
Sjukvården beskrevs som ett stort hinder när näringsutskottet höll utfrågning i riksdagen i dag om framtiden för svensk life science.
– Sverige riskerar att tappa en viktig svensk exportnäring och det krävs politisk ledning för att undvika det, inledde näringsutskottets ordförande Mats Odell (KD).
Därefter följde nio korta presentationer från olika aktörer i branschen, från Vinnova och från landsting och regeringen. Anna Sandtröm från Vinnova målade upp en bild av en bransch som nådde sin topp i Sverige 2005 om man ser till antalet anställda, samtidigt noterade hon att de minskningar som skett sedan dess framförallt kan härledas till nedskärningar på Astra Zeneca och Pfizer. Resten av branschen har hållit sig hyfsat stabil.
Thomas Hedner , bland annat professor i klinisk farmakologi på Sahlgrenska akademin, rapporterade om den avhandling han presenterade i vintras om den globala läkemedelsindustrins strukturomvandling. I hans analys av de läkemedel som godkänts de senaste fyrtio åren visade det sig att hälften av de läkemedel som varit innovativa från början kommit från akademisk forskning. Han drog också flera exempel på hur nya samarbeten håller på att ta form mellan det offentliga och privata, något som han tror kommer att öka. Hans budskap till politikerna var därför att göra Sverige redo för en ny öppnare arena där små och stora och privata och offentliga aktörer kommer att samarbeta.
Från Astra Zeneca pratade Ingrid Petersson, som bekräftade Thomas Hedners bild av att hela branschen genomgår stora förändringar. Hon konstaterade att Astra Zeneca har samarbeten med företag och universitet över hela världen, och i Sverige har de drygt 200 samarbetsprojekt med akademin.
– Det antalet har varit stabilt i Sverige men vi börjar se en svag minsking nu. Om Sverige inte längre har samarbeten med de globala företagen tycker jag att vi bör bli oroade, sa hon.
– Det är viktigt att Sverige anpassar sig till det nya landskapet om vi ska förbli starka inom life science.
Även medicinteknikbranschen var representerad och Anna Lefevre Skjöldebrand, vd för Swedish Medtech, tryckte mycket på att den svenska vården måste bli bättre på att ta in nya innovationer.
– Om inte de små utvecklande företagen kan visa att de lyckats etablera sig på sin hemmamarknad är det mycket svårare att växa internationellt, sa hon.
Problem med den svenska sjukvården, och problemet med de minskande kliniska prövningarna, återkom flera gånger under förmiddagen.
– Sjukvårdens betydelse för den svenska life science-branschen kan inte överskattas. Om samverkan mellan företagen och vården fungerar utgör det en stabil grund för life science i Sverige, men tyvärr är den samverkan i dag under all kritik, sa till exempel Johan Järte, vd för Sweden Bio.
När själva utfrågningen började undrade Ingela Nylund Watz (S) vilka åtgärder branschen ville se från politikerna. Johan Järte från Sweden Bio svarade:
– Underlätta för småföretagen att samarbeta med sjukvården, se över skatterna så att Sverige blir konkurrenskraftigt och ta till exempel bort bolagsskatten för forskande bolag, ge mer statliga medel till finansiering av de tidiga faserna i företagen, ändra kommanditbolagslagstiftningen så att mer kapital stannar i Sverige och se till att sälja Sverige utomlands.
Jonas Eriksson (MP ), vice ordförande i näringsutskottet, ställde frågan vad landstingen kan göra för att möta företagens behov. Erik Weiman, ordförande i landstingsstyrelsen i Uppsala län, fick svara.
– Vi huvudmän för sjukvården har anledning att var självkritiska, vi har varit för dåliga på att identifiera att kliniska prövningar och forskning och utveckling är en viktig del av sjukvården. Forskning har setts som något som sker vid sidan av, men vi måste bli tydligare i våra beställningar. Vi kan inte bara säga ”var god bedriv sjukvård” utan dessa delarna måste in också.
