Finsk reform ska lyfta universiteten till toppklass
2010 lyftes de finska universiteten ut ur det statliga systemet. En färsk utvärdering visar att universiteten sedan dess blivit både starkare och mer profilerade.
- Reformen ledde i stort sett till två stora förändringar. Dels fick universiteten frihet att själva leda verksamheten med egna strategiska mål, dels fick universitetspersonalen en mer tjänstemannaliknande status som påminner om en anställning på företag, säger Johan Lunabba, konsult på konsultfirman Gaia Consulting och en av de som arbetat med utvärderingen.
Reformen klubbades igenom efter att näringslivet kritiserat akademin för att ha långsamma beslutsprocesser. De ansåg att akademin inte kunde svara på industrins behov eftersom att universiteten inte kunde anpassa sig till verkligheten vartefter den utvecklades. Genom den nya lagen ville regeringen därför ge universiteten möjlighet att själva välja vilka områden de vill satsa på och profilera sig inom. Och lagen ska redan gett resultat, menar Johan Lunabba.
- Vi ser trender där både universitetens ledarskap, profil och finansiella bas har förstärkts. I dag består till exempel majoriteten av universitetsstyrelserna av representanter från näringslivet vilket pekar på att industrin har mer inflytande på styrningen i dag än för några år sedan då enbart ett fåtal ledamöter hade industriell anknytning, säger han.
Även förändringen i anställningsformen har gett resultat på universiteten och de som arbetar på ledande poster har fått mer mandat.
- Rollerna i akademin har ändrats ordentligt. Dekaner, professorer och lektorer har i dag en ställning mer lik en direktörs vilket ger dem mer makt att styra sina verksamhetsområden och på så vis snabba på beslutsprocessen, säger Johan Lunabba.
Universiteten är fortfarande till huvudsak finansierade av staten men i enlighet med reformen ska de statliga anslagen gradvis minska. Det kommer fortfarande att satsas statliga pengar på grundforskning men tanken är att det finansiella stödet från näringslivet ska öka och dessa pengar ska främst användas i den strategiska forskningen.
- Universiteten kommer att profilera sig mer allt eftersom var finansieringen kommer ifrån, men än är det för tidigt att se vilka områden som kommer att stärkas. Men den medicinska forskningen som traditionellt haft en stark anknytning till näringslivet kommer troligtvis att gagnas av reformen, säger Johan Lunabba.
