23948sdkhjf

Det är skillnad på Saab och Astra Zeneca

Regeringen är kallsinnig till att hjälpa industrier under press. En grundprincip som förvandlas till rena strutsbeteendet när det kommer till den svenska life science-branschen.
Vilka blir egentligen konsekvenserna för Sverige när Astra Zeneca slutfört sin nedläggning i Södertälje? Frågan är ännu så länge oändligt svår att svara på, men Vinnova har åtminstone gjort ett försök. Deras 90-sidiga analys som lämnades över till regeringen i somras kan ses som en summering av det senaste halvårets oro. Enligt rapporten får nedläggningen konskevenser för universitetens forskning, på arbetsmarknaden för forskare, för kontraktsforskningsföretag och för bemanningsföretag. Samtidigt beskriver rapporten en bransch i stor förändring, där en hel del också talar för att om branschen bara tar sig igenom de ibland smärtsamma omstruktureringar som behövs så väntar jättemarknader med världens allt äldre befolkningar med stora medicinska behov.

Det är osannolikt att nedläggningen av Astra Zeneca hade kunnat undvikas med annorlunda svensk politik. Men hur utvecklingen ser ut framåt, just hur återväxten blir, påverkas av förutsättningar som politikerna har makt över. Regeringen har tidigare visat sig kallsinning när det gäller att hjälpa branscher i nöd, Saab är ett känt exempel och argumentet är att industrier växer och dör om vartannat och bör så få göra i fred. Det är en sund grundinställning, men när det kommer till life science blir den alltför enkelspårig. Inom det här området är det offentliga starkt förknippat med hela värdekedjan på ett helt annat sätt än i andra industrier. Idéerna kommer oftast från skattefinansierad forskning. Utvecklingen av nya behandlingar kräver tillgång till patienter som finns i den offentligt organiserade vården. När produkterna väl är utvecklade är samma vårdapparat den enskilt största kunden. Hur man väljer att agera i de olika delarna påverkar med andra ord om vi som patienter får bättre behandlingar i framtiden eller inte. Om man som styrande politiker trots det väljer att betrakta life science som vilken bransch som helst, ja, då går det inte att tolka det som något annat än ett rent strutsbeteende.



Samtidigt måste branschen
själv göra de förändringar som krävs. Det är nu tydligare än någonsin att de vetenskapliga och finansiella utmaningarna tillsammans med framtidens individanpassade medicin kräver helt nya typer av samarbeten. Den förändring som nu sker där bioteknik, medicinteknik och läkemedel närmar sig varandra i raketfart är därför både logisk och välkommen.

Lika naturligt är det att Biotech Sweden nu växer och blir Life Science Sweden och breddar vår bevakning till att omfatta hela den svenska life science-industrin med bioteknik, medicinteknik och läkemedelsindustri. Den 17:e september börjar det nya här på webben och då drar vi också igång lanseringsturnén i Stockholm följt av Lund och Göteborg. Missa inte chansen att få premiärläsa den nya tidningen och delta i seminariet om framtidens affärsmodeller inom life science, program och inbjudan hittar du på www.biotechsweden.se/nylansering .
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.125