Med innovation på agendan
Nya åtgärder krävs för att få branschen på fötter efter nedläggningarna.
– Innovationsstrategin kommer inte att innehålla satsningar med kronor och ören utan är ett politiskt inriktningsdokument som har som mål att etablera ett nytt långsiktigt arbetssätt. Syftet är att stärka innovationsklimatet i Sverige med sikte på 2020, säger Johan Öhrman, politisk sakkunnig hos näringsminister Annie Lööf.
Efter den senaste tidens bakslag för läkemedelsindustrin, inte minst efter Astra Zenecas nedläggning i Södertälje och St Jude Medicals flytt till Malaysia, har stort hopp lagts till höstens forsknings- och innovationsproposition och innovationsstrategin. I en Vinnova-rapport beskrivs branschen stå inför en stora svårigheter och det krävs bland annat bättre förutsättningar för samverkan i sjukvården för att branschen ska kunna hämta sig.
Sedan i februari 2011 har en arbetsgrupp på Näringsdepartementet lett arbetet med att ta fram en strategi som ska förbättra innovationsklimatet i Sverige. Strategin ska bland annat ta ett helhetsgrepp kring exempelvis regelverk och hur offentlig efterfrågan på nya lösningar kan användas mer aktivt för att skynda på utvecklingen. Precis som till forsknings- och innovationspropositionen, där Utbildningsdepartementet fått in runt 130 inlägg från olika aktörer, är det också många som vill göra sin röst hörd inför innovationsstrategin.
– I arbetet med strategin har vi haft en mycket bred dialog som involverat ett stort antal personer och organisationer. Vi har exempelvis genomfört ett femtontal dialogmöten runtom i Sverige och tagit vara på de inspel som regeringen fått till forsknings- och innovationspropositionen. Sammantaget är bredden på aktörer större, säger Johan Öhrman.
Både innovationsstrategin och forsknings- och innovationspropositionen är branschöverskridande och av alla dem som vill påverka driver enbart en handfull avsändare frågor som rör medicinsk forskning och utveckling. Trots det stora intresset är Johan Järte, vd för branschorganisationen Sweden Bio, som också varit involverade i arbetet, inte oroad.
– Life science-industrin står för 20 procent av den svenska nettoexporten och är den näst största branschen vad gäller just nettoexport. Det vore konstigt om life science-sektorn inte fick en framskjutande position i innovationsstrategin och forsknings- och innovationspropositionen, säger han.
Arbetsgruppen sitter nu och skriver ihop strategin och Johan Öhrman kan bara ge en hint om innehållet.
– Jag särskilt lyfta fram en breddad syn på innovation och innovationspolitik, ökad offentlig innovationsupphandling, goda förutsättningar för företags kapitalförsörjning i tidiga skeden och ökad strategisk samverkan mellan företag, offentliga aktörer och civilsamhälle för att möta samhällsutmaningar, säger han.
Under arbetets gång har Annie Lööf redan dryftat några åtgärder som ska stärka innovationskraften. Förutom innovationscheckar och innovationsupphandling har hon visat att life science-sektorn är viktig och hon deklarerade i början av april att en life science-strategi skulle tas fram som en del av innovationsstrategin.
Anders Blanck, vd för Lif som också varit involverade i strategin, är positiv till en life science-strategi men menar att den måste leverera för att få önskvärd effekt.
– Vi stödjer framtagandet av en specifik life science-strategi och det har vi arbetat för under en längre tid. Det är glädjande att Annie Lööf tydligt säger att det är angeläget med ett fortsatt starkt näringsliv inom life science i Sverige.
– För att Sverige ska vara framgångsrikt och starkt internationellt behövs en sammanhållen politik. Åtgärderna i en sådan strategi behöver vara slagkraftiga och effektiva och kunna sättas i verket i närtid. Strategin måste också inkludera vårdens roll – för dess roll i ”innovationssystemet” är central för att skapa förutsättningar för en utvecklad life science-sektor.
Förutom Sweden Bio och Lif har också Swedish Medtech varit med i dialogen bakom strategin. Branschorganisationerna är rörande överens om vilka politiska åtgärder som krävs för att förbättra förutsättningarna för life science-sektorn. Guldläget enligt Johan Järte skulle vara om de svenska toppolitikerna gör som kollegorna i Europa.
– Pricken över i skulle vara om Fredrik Reinfeldt klev fram och lanserade en life science-strategi. Det skulle vara en symboliskt viktig handling att Sveriges statsminister, såsom Storbritanniens premiärminister David Cameron gjort och likaså Nicholas Sarkozy i Frankrike, visar vägen för industrins framtid. Till och med Vladimir Putin i Ryssland har uttalat hur viktig life science-industrin är för landet, säger Johan Järte.
Huruvida det är sannolikt eller inte är oklart. På frågan om statsministern kommer att göra en gest som motsvarar David Camerons och Nicholas Sarkozys svarar Johan Öhrman:
– Innovationsstrategin är bred och innefattar ett stort antal politikområden, även life science.
Branschorganisationerna är övertygade om att strategin kommer bjuda på en del matnyttigt och känner att de fått gehör hos politikerna.
– Vi upplever att intresset för life science-sektorn i Sverige har ökat under de senaste halvåret, inte minst som en konsekvens av Astrazenecas nedläggning av forskningen i Södertälje, säger Anders Blanck.
